Den senaste veckan har det varit varning för höga flöden i Byälven, Glafsfjorden var ungefär en meter över det normala men är nu sjunkande. I år verkar det inte bli så dramatiskt som det blev för 20 år sedan i november 2000.
Då bemannade undertecknad tjänsten Vakthavande Hydrolog eller Hydrologisk övervakare som det hette då. September och oktober var lugna för hydrologerna, det var först den 27 oktober som den första varningen för höga flöden utfärdades för västra Götaland och Svealand. Det var starten på en oerhört intensiv period för hydrologerna på SMHI som inte slutade förrän i februari 2001 när även Vänerns vattenstånd var sjunkande.
Tillbaka till slutet på oktober. Efter den 27 oktober fortsatte det att regna och redan den 31 oktober var det varning för mycket höga flöden. Allteftersom dagarna gick fylldes de sjörika systemen Upperudsälven och Byälven på med vatten och den tionde november uppgraderades varningen till extremt höga flöden, dvs flöden som statistiskt förekommer högst en gång på 50 år.
För 20 år sedan fanns inte samma möjlighet att jobba hemma vilket gjorde att det var med stor spänning vi kom till jobbet och startade datorn för att se hur läget förändrat sig under natten. Hade prognosen och våra analyser stämt?
Då inflödet i Glafsfjorden lång tid var större än utflödet in i Vänern så steg Glafsfjorden under den här nederbördsrika perioden.
Vid SMHIs mätstation Stömne i Värmland mättes i oktober 247 mm och i november 205 mm nederbörd, normalvärdet för oktober är 82 mm och november 85 mm. Sverigerekord för november registrerades också år 2000 i Värmland, vid station Östmark-Röjdåsen med 292 mm nederbörd.
Glafsfjorden började stiga i början av oktober och steg i nästan två månader med i snitt ungefär 6 cm om dagen. Den största ökningen var mellan 7 och 8 november då vattenståndet ökade med 17 cm. Den 29 november nåddes kulmen på nivå 48.88 m (höjdsystem RH2000) efter att vattenståndet i sjön stigit 3.5 meter, det är ungefär tre meter över det normala vattenståndet. Först i slutet på maj 2001 var vattenståndet på normala nivåer igen.
När kulmen var nådd i Glafsfjorden fortsatte Vänern att stiga sakta mot rekordnivåer och det var även höga flöden på flera andra håll i Sverige. Det var först i slutet på januari som resultatet av den blöta hösten 2000 när Vänerns vattenstånd sakta började sjunka som hydrologerna fick det lite lugnare.
Efter den här händelsen sågs organisationen för hydrologiska varningstjänsten över. Den hydrologiska varningstjänsten var inte anpassad för så långdragna händelser vilket ledde till att ordinarie personal hade svårt att räcka till och fick inte tillräckligt med återhämning.
Vid händelser med lång varaktighet och/eller vid hög arbetsbelastning går numera den hydrologiska prognos och varningstjänsten över i en speciell organisation som innebär att vid behov kan ytterligare personer som stöttar vakthavande kallas in som normalt inte arbetar med hydrologisk varningstjänst.
Läs mer om historiska översvämningar i Kunskapsbanken.
/Maud, hydrolog och gästbloggare