Vi har en jubilar i svenska vatten, Huvudskärsbojen fyller 20 år!
Nu är det så klart inte samma boj som har suttit ute i 20 år, utan under åren har det förekommit tre olika bojtyper på positionen Huvudskär Ost. Först ut var en så kallad staketboj, med spröjs både uppåt och nedåt, därefter bojar av typen vågboj som registrerar vågornas höjd och period och nu de sista tio åren har det varit en havsboj placerad på positionen. Den nuvarande havsbojen är cirka en och en halv meter i diameter och den har utrustats med olika sensorer för att mäta både meteorologi, vågor och olika oceanografiska parametrar på olika djup.
Förbättrad miljöövervakning
Idag mäter vi salthalt, temperatur och ström, samt syrehalt, växtplanktonförekomst och grumlighet. Huvudskälet till att placera ut en boj är för att få förbättrad miljöövervakning och bättre underlag till modeller. Som jubilar på 20 år har Huvudskärsbojen bidragit till att havsområdet har bra statistik och mycket historisk data.
Huvudskärsbojen ligger på en position med lagom långt till botten och där observationerna inte påverkas för mycket av yttre faktorer.
Det är dock inte helt lätt att ha en boj förankrad till havs långt ifrån land. Ofta om man vill ha tillsyn på bojen måste det planeras månader i förväg. Har man tur kan man samarbeta med något annat fartyg av rätt kaliber som passerar förbi, men det är sällan det går att lösa inom loppet av någon dag. Incidenter som kan inträffa är att bojarna börjar läcka, ibland från oväntat håll, som när den meteorologiska utrustningen på bojen gick sönder och lösa kabeländar hamnade under havsytan och sög upp vatten via kapillärkraft som sen fuktskadade bojen invärtes.
Räddningsaktion
Det har också hänt att bojen har slitit sig, möjligtvis för att den blivit påseglad, och ibland med den dåliga timingen att slita sig efter kontorstid. Då gäller det att först lokalisera bojen dels via dess egen GPS och dels med hjälp av modeller som räknar ut bojens möjliga drift på grund av vind och ström. Först därefter kan själva räddningsarbetet börja om något lämpligt fartyg finns i närheten. Så sent som i februari 2020 bärgades bojen 53 km nordost om dess egentliga position sedan det upptäckts att den slitit sig.
Service på SMHI i Göteborg
När vi ska göra service på bojarna får vi naturligtvis ta upp dem på land. Fram till 2015 gjordes detta i Norrköping, men sedan dess ligger bojverksamheten tillsammans med övriga havsmiljöverksamheten i Göteborg. Målet är att alltid ha någon startklar boj iland, så att när en gammal boj tas upp för service lägger man direkt i en ny boj och minimerar luckan i tidsserierna. Idag finns det åtta bojar runt om Sveriges kust som förser oss med värdefull information om havet. Vi hoppas att de kommer guppa länge än och ge oss tillfälle att fira fler jubileer.
//Johanna Linders, oceanograf och gästbloggare