Den kalendariska vintern är nu slut och vi har nu gått in i den kalendariska våren. Som vi rapporterat om i vintersammanfattningen har årets vinter varit ovanligt nederbördsrik på sina håll i landets östra delar. Lokalt till och med rekordblöt.
I det här inlägget listas vilka stationer med långa och medellånga mätserier som slagit sina tidigare rekord. Därtill går jag igenom ett urval av de stationer som hade en av sina nederbördsrikaste vintrar. Fördelen med att lista stationerna i ett blogginlägg är att ni läsare får en mer fullödig information än om samma information getts i vintersammanfattningen. Detta för att undvika alltför mycket textmängd i vintersammanfattningen.
Observera att samtliga värden är preliminära tills dess att de färdiggranskats!
Rekordstationerna
Dessa tre stationer slog sina tidigare nederbördsrekord för vintern:
- Piteå (Norrbotten, startår 1859): 273,9 mm. Tidigare rekord 244,5 mm från 2012.
- Holmön/Holmögadd (Västerbotten, startår 1879): 277,7 mm. Tidigare rekord 257,7 mm från 1922.
- Ölands södra udde (Öland, startår 1881): 192,8 mm. Tidigare rekord 188,0 mm från 1988.
Stationer som fick sin näst blötaste vinter
Avslutningen av februari blev torr vilket gjorde att några stationer inte nådde upp till absoluta rekordvärden. För tre av dessa stationer var dock marginalen till rekordvärdet liten.
- Bjuröklubb (Västerbotten, startår 1879): 198,7 mm. Rekord: 202,2 mm från 1950.
- Grönliden (Västerbotten, startår 1915): 230,1 mm. Rekord: 276,0 mm från 1936.
- Härnösand (Ångermanland, startår 1858): 388,2 mm. Rekord: 399,3 mm från 1967.
- Sundsvall/Stordalen-Midlanda (Medelpad, startår 1943): 282,7 mm. Rekord: 374,3 mm från 1967.
- Holmbo (Östergötland, startår 1945): 238,3 mm. Rekord: 292,4 mm från 1977.
- Västervik/Gladhammar (Småland, startår 1859): 223,9 mm. Rekord: 231,5 mm från 1977.
Andra stationer som hade en mycket blöt vinter
Här följer ett par andra stationer som fick en mycket nederbördsrik vinter. Siffran inom parentes anger positionen i rangordningen. För fullständighetens skull har även det näst högsta och tredje högsta värdet inkluderats.
- Forse (Ångermanland, startår 1901): 175,0 mm (4). Rekord: 207,9 mm från 1967 följt av 197,3 mm från 1936 och 177,0 mm från 1945.
- Örnsköldsvik (Ångermanland, startår 1941): 251,1 mm (4). Rekord: 363,9 mm från 1967 följt av 310,0 mm från 1945 och 271,6 mm från 1988.
- Hudiksvall (Hälsingland, startår 1934): 266,8 mm (4). Rekord: 343,1 mm från 1967 följt av 272,8 mm från 1966 och 271,8 mm från 2018.
- Landsort (Södermanland, startår 1879): 180,4 mm (3). Rekord: 208,8 mm från 1977 följt av 207,5 mm från 1950.
- Harstena (Östergötland, startår 1942): 231,0 mm (3). Rekord: 295,7 mm från 1977 följt av 246,8 mm från 1950.
- Visby (Gotland, startår 1859): 225,1 mm (3). Rekord: 267,5 mm från 1950 följt av 228,2 mm från 2018.
//Misha