SMHI har en lång tradition av att övervaka tillståndet i havet. SMHIs forskare utvecklar bland annat beräkningsmodeller och gör beräkningar som ger kunskap om framtida utveckling av havsmiljön.
– Uppdaterade oceanografiska klimatindikatorer i Klimatscenariotjänsten ger samhällsplanerare och andra som har behov av olika klimatindikatorer bättre beslutsunderlag för åtgärder som rör havets tillstånd, säger Elin Almroth Rosell, projektledare för projektet Havsmiljöinformation för klimatanpassning och forskare på SMHIs oceanografiska forskningsenhet, som fortsätter:
– Det kan till exempel handla om hur livsförutsättningarna kommer att förändras för befintliga och nya arter i området när temperatur, salthalt, isförhållande, näringsämnen och syrehalt förändras. Det kan också handla om hur behovet av isbrytning kan komma att förändras eller hur vindkraftsparker behöver utformas med tanke på rådande och framtida isförhållanden. På så vis är informationen viktig både för industri, samhällsplanerare och forskare.
Mer samkörd data och större område
I Klimatscenariotjänsten på smhi.se finns följande oceanografiska klimatindikatorer:
- Yttemperatur
- Ytsalthalt
- Maximal isutbredning
- Istjocklek
- Bottensyrehalt
- Ytkvävehalt
- Ytfosforhalt
Med mer avancerade beräkningar för dessa indikatorer blir informationen nu mer samkörd, då de bygger på samma modell och täcker Sveriges alla omgivande hav.
NEMO-SCOBI: Två modeller i en
– Vi har nu gjort den första större leveransen i projektet: en kvalitetsgranskning av vår nya oceanografiska modell för havscirkulation och biogeokemi för haven runt Sverige. Modellen kallar vi för NEMO-SCOBI och i våras blev vår vetenskapliga artikel om den godkänd och publicerad i tidskriften Biogeosciences, säger Elin Almroth Rosell.
Eftersom Nordsjön och Östersjön är så olika, har befintliga modeller huvudsakligen endast fokuserat på ett av dessa hav. Det har gjort det svårt att studera utbytet av massa och energi mellan havsbassängerna.
Itzel Ruvalcaba Baroni, forskare inom oceanografi på SMHI och huvudförfattare till artikeln, berättar:
– I artikeln presenterar vi NEMO-SCOBI som täcker både Nordsjön, övergångszonen Skagerrak-Kattegatt och Östersjön. Den är en ihopkoppling av havsmodellen NEMO-Nordic och den svenska biogeokemiska kust- och havsmodellen SCOBI. Vi har bland annat undersökt hur modellen beter sig och jämfört det med observationer. Planen är att kunna undersöka biogeokemiska förändringar i systemet Nordsjön-Östersjön.
Redo att användas – av SMHI och andra
Den nya modellen NEMO-SCOBI återger de långsiktiga trenderna, den tidsmässiga variabiliteten, de årliga medeltalen och den allmänna rumsliga fördelningen av alla de biogeokemiska parametrar som utvärderats, till exempel syre, fosfat, klorofyll och nitrat.
– Den nu utvecklade modellen är särskilt lämplig för framtida studier med flera stressfaktorer. Det kan till exempel handla om utvärderingar av kombinerade scenarier för klimat- och näringstillförsel. I synnerhet är modellens prestanda bäst för syre- och fosfatkoncentrationer, säger Itzel Ruvalcaba Baroni, som fortsätter:
– Även om vi har visat att modellen ger robusta resultat för både fysik och biogeokemi, bör man alltid komma ihåg att resultaten till stor del beror på den drivning som modellen förses med. Det vill säga information om till exempel vindhastighet och riktning, solinstrålning, nederbörd, färskvattentillförsel etcetera. Det är därför oerhört viktigt att se till att drivningen som används är tillräcklig för det man vill studera med modellen.
Modellen är nu redo att användas för att producera klimatprojektioner, till exempel i SMHIs klimatscenariotjänst. Den kan även användas i ytterligare vetenskapliga tillämpningar och bidra till europeiska initiativ för att motverka övergödning och för rådgivning om vattenkvalitet och stöd för att minska mängden näringsämnen i både Nordsjön och Östersjön.
Inflödet via Öresund påverkar mycket
Inom SMHI pågår en ständig utveckling av klimatmodeller för olika oceanografiska parametrar.
– En utmaning i att studera Östersjön är att inflödet genom Stora och Lilla bält och Öresund har så stort inflytande över resultaten även längre in i Östersjön. Får vi inte det rätt i modellerna får det följdverkningar hela vägen. Att utveckla hur vi modellerar Öresund, och nu eventuellt på ett nytt sätt som vi undersöker i projektet, är en del i vårt kontinuerliga arbete, säger Elin Almroth Rosell.
Lansering under 2025
Klimatscenariotjänsten på SMHIs webbplats kommer under projektet att uppdateras med ny vetenskapligt granskad och godkänd data för de olika klimatindikatorerna.
Klimatscenariotjänsten finns tillgänglig på smhi.se för alla att använda fritt; såväl samhällsplanerare som beslutsfattare och privatpersoner.
