Syftet med regnlekplatsen i Göteborg var att skapa en lekplats som är rolig även i regnväder och där medborgarnas idéer och engagemang inkluderats för att hitta lösningar. Lekplatsen är inte bara en plats för barn att ha roligt, utan även en symbol för hur framtidens regniga dagar kan hanteras på ett lekfullt och inkluderade sätt. Ledord för arbetet med regnlekplatsen var inkludering och samarbete.
Att ha ett rättviseperspektiv i lekparkens utformning har varit centralt. Lekplatsen som mötesplats bidrar till att motverka sociala ojämlikheter och skapar ett mer inkluderande samhälle. När åtgärder genomförs på ett rättvist sätt, säkerställs att invånare, oavsett bakgrund eller förutsättningar, får möjlighet att delta och dra nytta av de satsningar som görs. Åtgärder som saknar ett rättviseperspektiv, riskerar att förvärra existerande ojämlikheter i samhället.
− Regnlekplatsen är resultatet av ett fantastiskt samarbete mellan stadens invånare, medverkande konstnärer och arkitekter. Genom dialog har vi skapat en plats där alla kan mötas och leka – oavsett väder, säger Emma Sjögren, projektledare, Stadsmiljöförvaltningen
Hantering av regnvatten för en säker och rolig lekplats
Klimatförändringarna leder till både mer och kraftigare nederbörd vilket ökar vikten av att omhänderta regnvatten i städerna. Detta innebär en stor utmaning för städernas infrastruktur, miljö och invånarnas hälsa. Det är också viktigt att barn har säkra och lustfyllda lekmiljöer som uppmuntrar till utevistelse i alla väder. När den gamla lekplatsen vid Näckrosdammen ändå skulle rustas upp, tog man tillfället i akt att både utveckla vattenhanteringen och skapa en inkluderande lekplats som hanterar de ökade regnmängderna på ett kreativt sätt.
Utvecklingen av lekplatsen handlade inte bara om att ta hand om och leda bort regnvatten, utan ett stort fokus lades även på att säkerställa att lösningarna var inkluderande med barn i fokus. Regnlekplatsen fyller en viktig funktion genom att skapa en säker och tillgänglig lekmiljö för barn, även när det regnar, och uppfyller flera sociala och praktiska behov i stadsutvecklingen.
Samarbete gav både estetiska och tekniska lösningar
Regnlekplatsen vid Näckrosdammen är ett resultat av ett omfattande medskapandeprojekt där invånarna i Göteborg deltagit aktivt. Samarbetet mellan invånare, arkitekter och konstnärer var centralt för projektet. För att engagera invånarna i utformningen använde staden en rad olika metoder. Barn och vuxna fick möjlighet att dela sina idéer under Göteborgs Kulturkalas, en dialogbrevlåda sattes upp på lekplatsen och synpunkter samlades in via sociala medier. De inkomna förslagen handlade bland annat om hur regnvatten kunde användas på ett lekfullt och pedagogiskt sätt, exempelvis genom att skapa vattenpölar och interaktiva konstverk.
I nästa steg tog landskapsarkitekter och konstnärer hänsyn till både tekniska krav för vattenhantering och de estetiska och lekfulla aspekterna som invånarna efterfrågade. Resultatet blev en lekplats där regnvatten ses som en tillgång. Vattnet samlas upp genom stora bladformade tak och rännor, vilket skapar både lekfulla och pedagogiska upplevelser och uppmuntrar till utomhusvistelse. Det var även viktigt att inkludera barn och föräldrar med funktionsvariation genom en utformning där vägar och lekytor är tillgängliga för rullstolar.
Samarbetet resulterade i en lekplats som ger en säker och inspirerande miljö för lek och gemenskap, där regnvatten ses som en tillgång i leken och där tekniska krav på vattenhantering uppfylls. Regnlekplatsen är både en pedagogisk resurs och en viktig social mötesplats för barn och familjer.
Bred dialog gav förståelse för rättviseaspekten
Genom god medskapandeprocess och en bred dialog skapades kreativa och funktionella lösningar som speglar invånarnas behov. Processen visade hur riktade insatser, som samarbete med lekplatsföreningar och uppsökande verksamhet, kan säkerställa att även grupper som vanligtvis inte deltar i stadsplaneringsprocesser får en chans att påverka. Detta bidrog till en bredare förståelse för hur tillgänglighet och social rättvisa kan integreras i designen. En av de stora utmaningarna var att balansera invånarnas idéer med tekniska och säkerhetsmässiga kraven. Många av de inkomna förslagen rörde användningen av vattnet i en närliggande damm, men på grund av hälso- och säkerhetsrisker kunde dessa inte genomföras. Att förmedla dessa begränsningar på ett tydligt sätt, samtidigt som man upprätthöll engagemanget, var avgörande för projektets framgång.
Att involvera olika yrkesgrupper, såsom landskapsarkitekter, konstnärer och säkerhetsexperter från början, var viktigt för att uppnå ett slutresultat som kombinerar både estetiska och funktionella aspekter.
Finansiering
Regnlekplatsen finansierades som en del av Göteborgs 400-årsjubileum, med stöd från både kommunen och privata aktörer. Investeringsbudgeten för projektet var 8,3 miljoner kronor.
Utvärdering
Lekplatsen har blivit en uppskattad mötesplats och ett exempel på hur medborgarengagemang och hållbar stadsutveckling kan gå hand i hand. Den representerar inte bara en teknisk lösning på klimatutmaningar utan också en symbol för demokratiskt deltagande och rättvisa klimatanpassningsåtgärder. Regnlekplatsen blev 2019 nominerad till Göteborgs Stads arkitekturpris för bästa byggnad. Denna nominering visar på hur lekplatsens kombination av tekniska lösningar och estetiska värden har uppmärksammats nationellt och blivit ett förebildsprojekt inom hållbar stadsutveckling och arkitektur.