Det flacka åkerlandskapet i Halmstads kommun har en begränsad förmåga att lagra och fördröja dagvatten. Det beror främst på bristen av sjöar och våtmarker i området. I landskapet finns det däremot flera vattendrag och genom tätorten Getinge rinner ett av dem, Suseån. En effekt av klimatförändringen är större nederbördsmängder och fler skyfall vilket sannolikt ökar frekvensen av översvämningar i ån. Vid kraftig nederbörd har Suseån inte kapacitet nog att ta hand om vattnet, vilket har leder till att Getinge upprepade gånger drabbas av översvämningar.
Längs båda sidor av Suseån finns det bostäder och vägar som tidigare drabbats hårt under översvämningarna. Kommunen och fastighetsägare har behövt lägga ned omfattande resurser både i det akuta skedet och vid återställande åtgärder. Även jordbruksmarken utanför Getinge har påverkats av översvämningarna.
Åtgärder
Efter översvämningen 2014 bestämde sig kommunen för att ta tag i problemet genom en omfattande helhetslösning. Sedan dess har två vallar, sammanlagt 1,2 kilometer, byggts på vardera sida av ån. I vallen som ligger närmast bostäderna har bitvis en spont installerats vilken hindrar vattnet från att tränga igenom under vallen. I den andra vallen har det istället grävts ned en tät lerkil som också den hindrar vatten från att tränga igenom.
Vid kraftig nederbörd samlas vatten på båda sidor om vallarna. När nivån i ån är låg leds vattnet som samlats på utsidan igenom vallen med en dagvattenledning. När nivåerna i ån är höga, hamnar dagvattenledningens utlopp under vattenytan och vattnet utanför vallarna pumpas då istället över vallarna med hjälp av räddningstjänstens mobila vattenpumpar samt en fast pumpstation. Skyddsvallarna är dimensionerade för att klara flöden med återkomsttid på 100 år i det nuvarande klimatet.
Om återkomsttider i Kunskapsbanken
I det område som inhägnas mellan vallarna har kommunen anlagt en våtmark som kan översvämmas istället för bostadsområden och vägar. För att skapa våtmarken grävdes området ur och det sediment som togs bort användes till att bygga vallarna. Även en del lera från två andra exploateringsprojekt i Getinge har använts som material till vallarna.
Våtmarken har förmågan att lagra vatten och en del näringsämnen i vattnet blir till näring för vegetationen. Gräset som växer i våtmarken kommer slås två gånger årligen och kommunen planterar även buskar och träd.
Den tredje åtgärden var att skapa ett rekreationsområde för invånarna i Getinge. Detta gjordes genom grusade gång- och motionsvägar i våtmarksområdet. Genom att skapa portar i vallarna ökas tillgängligheten för såväl privatpersoner som underhållsmaskiner. Portarna är till vardags öppna men vid höga vattennivåer ansvarar räddningstjänsten för att på plats stänga portarna med täta aluminiumbarriärer.
För att invånarna ska uppleva området som sitt eget har dialog förts med Getinge Samhällsförening. Idéer från den dialogen samt kommunens arbete inom ett EU-projekt med namnet ´Sociala aspekter & medborgardialog i stadsplaneringen´ har resulterat i utegym, koja för förskolebarn och en brygga med utomhuspedagogisk utrustning såsom håvar, luppar, kar och böcker för skolelever. Även parkbänkar har placerats ut längs gång- och motionsvägarna.
Sedan åtgärderna gjordes har det uppstått höga flöden i Suseån ett antal gånger. Allt har fungerat som det ska och anläggningen har skyddat samhället från översvämningar.
Nyttor med projektet
Projektet i Getinge bygger på tre mål: samhällsskydd, naturvård och rekreation. Våtmarker är naturliga habitat för många arter och bidrar till ökad biologisk mångfald. Kommunen ville även skapa förutsättningar för ett aktivt fågelliv och gjorde därför delar av våtmarksområdet svårtillgängliga och ostörda.
I linje med EU:s vattendirektiv om god ekologisk och kemisk status i yt- och grundvatten är tanken att den anlagda våtmarken ska reducera koncentrationen av näringsämnen i vattendraget. Läckaget från jordbruket ska bli till näring för vegetationen i våtmarksområdet vilket ska sänka näringskoncentrationen i ån.
Halmstad kommun nämner i en rapport om säkerställning och utveckling av naturkapitalet att Getinge är ett av tre samhällen i kommunen som har markant sämre tillgång till rekreationsområden. Ambitionen är att locka alla generationer och skapa förutsättningar att njuta av lättillgänglig natur.
Finansiering
Totalkostnaden av projektet som bekostats av Halmstad kommun uppgick till 21 miljoner kronor. Knappt 4 av de 21 miljoner kronorna utgjordes av bidrag. Inför projektet med skyddsvallen i Getinge gjordes nytto- och kostnadsanalyser utifrån översvämningsscenarier med återkomsttider på 10, 50, 100 och 200 år. Det framgick att ett 10-års flöde behöver inträffa sex gånger för att de förväntade skadekostnaderna ska uppnå projektets totalkostnad.
Utmaningar & erfarenheter
Ett av problemen med vallkonstruktionen var att befintliga dagvattenledningar behövde grävas upp och ledas om när lerkilen skulle installeras. En lösning för hantering av vattenansamlingar på utsidan av vallen vid de tillfällen då vattennivån innanför vallarna stod över vattenutloppet behövdes också.
Den öppna marken där våtmarken anlades ägs av kommunen vilket underlättade arbetet och minskade kostnaderna för projektet. I planeringsfasen övervägde kommunen att anlägga ett fördröjningsmagasin uppströms Getinge men en sådan lösning hade blivit för kostsamt på grund av de markägandeförhållanden som rådde. Genom att istället anlägga våtmarken på kommunal mark, precis invid samhället kunde de kombinera kommunens redan befintliga planer på att skapa ett lättillgängligt rekreationsområde.