Temperatur - Lägsta temperaturen i landet sedan 2001
Vinterns lägsta temperatur blev -43,8° och uppmättes redan den 6 december i Naimakka i nordligaste Lappland. Detta är den lägsta temperatur som noterats i landet sedan 2001, då Idre-Storbo i norra Dalarna uppmätte Svealands februarirekord på -44,0°. Utifrån den nya normalperioden 1991-2020 blev vintern förhållandevis normal i större delen av landet med högst en grads avvikelse från normalvärdet. I nordvästra Lappland var vintern däremot kallare än normalt medan det i västra Götaland och en stor del av Värmland var mildare än normalt. I alla tre områdena var avvikelsen 1-1,5 grader ifrån normalvärdet. Vinterns högsta temperatur på 10,7° uppmättes den 14 januari i Oskarshamn i östra Småland.
Ur ett längre klimatologiskt perspektiv med referensnormalperioden 1961-1990 som utgångspunkt var vintern istället mildare än genomsnittet i hela landet, indikativt för att vi fått allt mildare vintrar de senaste decennierna.
Jämförelse med tidigare vintrar i Sverige och globalt
Nederbörd - Blött i Jämtland, Skåne och på Gotland
Vintern 2022 blev nederbördsrik i Jämtland, Härjedalen, Lapplands- och Dalafjällen, Skåne och på Gotland. De största nederbördsavvikelserna relativt normalperioden 1991-2020 fanns i Jämtland och lokalt i Skåne där det var fråga om en ovanligt nederbördsrik vinter. I Lund där nederbördsmätningar finns från 1753 och framåt var detta den fjärde blötaste vintern som observerats efter 1995, 2002 och 2007. Upp till andraplatsen fattades det bara 10 mm. I Falsterbo (startår 1880) i sydvästra Skåne var detta den sjätte nederbördsrikaste vintern som observerats. Där får man gå tillbaka till 1995 för att finna en blötare upplaga. I Vomb (startår 1941) i Skåne var det den femte nederbördsrikaste. Där räcker det istället med att gå tillbaka till 2007 för att finna en blötare upplaga.
Symboliskt nog var det i Jämtland som vinterns största dygnsnederbördsmängd uppmättes i samband med en Blogginlägg från januari 2022 - Atmosfärisk flod över Jämtland. Den 12 januari fick Digernäset i västra Jämtland 67,2 mm i smält form. Värdet var endast 0,2 mm ifrån landskapet Jämtlands högsta uppmätta dygnsmängd i januari för perioden 1945 och framåt.
Längs delar av Norrlandskusten och nordvästligaste Götaland var det däremot en torr vinter. Likaså i de nedre delarna mellan Vindelälven och Skellefteälven.
Vind – Lång stormfri period bröts till slut i januari
December blev överlag en lugn månad utan någon vinterstorm och med byvindar som var svagare än normalt (avser 1996-2015) i större delen av landet.
I januari var ruljangsen betydligt högre ute på Atlanten och flera djupa lågtryck passerade landet under månaden som blev blåsigare än normalt. I samband med en passerande kallfront uppmättes mycket kraftiga byvindar in över landet. Dravagen i Härjedalen uppmätte den 16 januari hela 30,2 m/s i byarna medan Norrköping i Östergötland dagen därpå noterade 25,0 m/s. De hårda vindarna ledde till nedfallna träd, lokala problem med strömförsörjningen och även nedblåsta fasader. Några dagar senare, den 20 januari, blåste det upp till storm längs med ostkusten. Som mest 26,9 m/s ute vid Örskär vid Upplandskusten. Högsta byvinden blev 34,4 m/s ute vid grannstationen Söderarm. Därmed ändades en 426 dygn lång period utan någon storm i medelvind vid någon av våra kuststationer. Kort därefter, närmare bestämt den 29-30 drog den av danska vädertjänsten namngivna stormen Malik in över landet. Fyra stationer uppmätte då storm i medelvind, som mest 27,9 m/s ute vid Örskär i Norduppland. Högsta byvinden på 38,9 m/s stod Hanö i Blekinge för.
För fjällvärlden var de högsta värdena istället 40,8 m/s i medelvinden och 47,6 m/s i byvinden uppe vid Stekenjokk (1037 möh) i Lappland den 12 januari.
Även februari bjöd på flera blåsiga tillfällen, dock utan att storm i medelvinden noterades längs den svenska kusten, som mest 23,5 m/s vid Örskär den 21-22.
Snö - Snöfattigt i söder i januari
I söder uppmättes de största snödjupen i början av december eller andra halvan av februari. Krokshult i Småland uppmätte den 6-7 december vinterns största snödjup i Götaland på 43 cm.Linhult i Västergötlandhade den 4-7 december ett snödjup på 35 cm vilket för perioden 1945-2021 är det fjärde största decembersnödjup som uppmätts där efter 2010, 1965 och 1955. Stationen upprättades 1911. Milt väder under Luciaveckan gick sedan mycket hårt åt snötäcket i söder men strax innan jul föll lite nysnö i söder varför julen 2021 blev vit i princip i hela Sverige. I februari noterades som mest 34 cm i Älgarås i norra Västergötland den 23.
I norra Sverige växte som brukligt snötäcket i takt med att vintern fortskred. Det största uppmätta snödjupet var 165 cm i Katterjåkk den 19 februari. I norr når snötäcket vanligen sitt maximum under mars eller början av april. Den 11 februari noterade stationen Digernäset i Jämtland sitt största februarisnödjup med 128 cm. Den tidigare högsta snödjupsnoteringen under en februarimånad för stationen som upprättades så sent som 1989 var 110 cm från 2005.
Sol - Rekordsolig december- och januarimånad i Göteborg
Nära nog alla våra solstationer belystes mer än vanligt av den bleka decembersolen. I Göteborg (startår 1983) till och med så pass mycket att det blev ett nytt rekord där för månaden. Även i januari blev det mer sol än vanligt på många håll. I Göteborg hade man då för andra månaden i rad en rekordsolig månad. Även i februari sken solen mer än normalt i landets södra delar. I landets norra delar var det däremot en mer varierad kompott med både över- och underskott av solen.
December - Kall i hela landet
Månaden var kall och man får gå tillbaka till 2012 för att finna en kallare decembermånad. På stationsnivå som längst bak till 2010. På månadens första dag noterades ovanligt stora nederbördsmängder i södra Götaland. Några stationer med mer än 100-åriga mätserier noterade då en rekordstor dygnsmängd för december. I Knopparp i Skåne föll 59,0 mm. Det värdet är även den största dygnsmängd som uppmätts i landskapet Skåne under en decembermånad för perioden 1945 och framåt.
På Finlands nationaldag den 6 december uppmättes -43,8° i Naimakka vilket är den lägsta decembertemperaturen som uppmätts i Sverige sedan 1986 då Stenudden i Lappland hade -45,0°. Milt väder under Luciaveckan tärde hårt på snötäcket i söder. Tack vare ett par nederbördsområden, främst som snö, under julveckan fick så gott som hela landet en vit jul. Själva julhelgen blev kall i hela landet. Juldagen och annandagen bjöd på mycket sol i landets södra halva. Mildluften återkom sedan lagom till nyår och på nyårsafton uppmättes Götalands högsta temperatur i december på 9,7° i Kalmar.
Januari – Mild och blåsig
Det milda vädret som avslutade 2021 i södra Sverige höll i sig under årets första dagar. I norr höll kylan emot. Efterhand tog kallare luft återigen kommandot och trettondagen den 6 blev solig och kall på många håll i landet. Kylan blev dock kortvarig innan mildluften åter slog igenom.
I samband med ett mildluftsangrepp och föhn under natten den 14 januari noterades två nya januarirekord för Östmark och Arvika, båda i Värmland. Karlstad hade sin tredje högsta januaritemperatur och den högsta sedan 1975. I Malung i Dalarna var man mycket nära januarirekordet från 1932. Som mest nådde temperaturen denna natt upp i 10,7° i Oskarshamn i östra Småland. Detta visade sig även bli vinterns högsta temperatur.
Månaden var även blåsig och i fjällen förekom även några tillfällen med orkan i byvinden. Som mest 47,6 m/s uppe vid Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen den 12 januari, medan Stora Sjöfallet uppmätte 41,2 m/s den 18.
Månaden var även nederbördsrik i Jämtland och fjällvärlden. För den kopplade mätserien Östersund/Frösön-Tullus (startår 1863) blev det den allra nederbördsrikaste januarimånaden som observerats. Mer än hälften av månadsnederbörden föll den 17-18. Det tidigare januarirekordet för största nederbörd för stationsserien var från 1959.
I Storlien-Storvallen föll det 38,3 mm den 12. Detta är den tredje största dygnsmängd som observerats där sedan kontinuerliga mätningar inleddes där 1899. Rekordvärdet på 51,6 mm är från januari 1932. Andraplatsen innehas av ett värde på 41,2 mm från 1909.
Under månadens tredje vecka följde några blåsiga dygn. Den 20 januari ändades en 426 dygn lång period utan storm i våra farvatten. Då noterades vinterns dittills högsta medelvind utanför fjällen vid Örskär i Uppland där det som mest blåste 26,9 m/s. Grannstationen Söderarm noterade en byvind på 34,4 m/s.
Den 29-30 kom det att blåsa än mer då stormen Malik passerade landet. Som mest 27,9 m/s i medelvinden vid Örskär och en byvind på 38,9 m/s ute på Hanö. I samband med Malik noterade några stationer i östra Svealand ovanligt stora nederbördsmängder. De uppländska stationerna Svenska Högarna (startår 1879) och Vällnora (startår 1970) satte båda nya januarirekord. Även i Jämtland föll lokalt mycket nederbörd och Vallbo (startår 1937) noterade sin nederbördsrikaste januaridag på minst 77 år.
Februari – Växlingsrikt och allmänt nederbördsrikt
I februari bjöds det på nederbördsrikt väder i så gott som hela Sverige, främst i Götaland. Bland annat noterade Lund, Malmö, Halmstad och Varberg alla en rekordblöt februarimånad. På några andra håll i Götaland var det den andra eller tredje nederbördsrikaste februarimånaden som observerats. Bara i delar av Riksgränsfjällen och inom ett område kring Hudiksvall föll mindre nederbörd än normalt. Stationen Vällnora (startår 1971) i Uppland kom även att notera ett nytt februarirekord för dygnsnederbörd i samband med att ett intensivt lågtryck gav ifrån sig stora nederbördsmängder i södra Sverige den 21-22 februari. Närliggande Norrveda (start 1936) hade då sin nederbördsrikaste februaridag på minst 77 år.
Temperaturmässigt var månaden mildare än normalt i Götaland och Svealand. I södra och mellersta Norrland omkring det normala medan månaden i ett mindre område i nordvästra Lappland var lite kallare än normalt (avser normalperioden 1991-2020).
Karakteristiskt för månaden var att kalla och milda perioder avlöste varandra titt som tätt. I söder var temperaturerna ändå så pass milda även under de lite kallare perioderna att den meteorologiska våren inte hade några som helst problem att etablera sig i delar av Götaland den 15 februari. Avslutningen på den kalendariska vintern bjöd på milt eller mycket milt väder i hela landet. För den kopplade mätserien Holmön/Holmögadd (startår 1849) i Västerbotten var den 28 februari till och med rekordmild med som högst 7,4°.