Temperaturöverskott
Efter den varma sommaren 2018, var det stora temperaturöverskott i havet långt in på hösten. I oktober avlöste varmare och kallare perioder varandra, men en längre period med kyla i slutet av månaden kylde av ytvattnet rejält. Den 1 november, då den första iskartan för denna säsong analyserades, noterades den första tunna isen i inre skyddade vikar i norra Bottenviken, vilket är ett par veckor tidigare än normalt. Samtidigt var ytvattentemperaturen i centrala Bottenviken och Bottenhavet fortfarande 2-3 grader högre än den normala.
Under november blev det åter mycket milt och avkylningen gick långsamt. Isläget var i stort sett det samma fram till den 20. Därefter blev det tidvis kallare och nyis började bildas och växa till i inre skärgårdar ned till norra Bottenhavet.
Långsam isbildning
December månad var övervägande mild, men en kallare period i mitten av månaden gav istillväxt i de norra skärgårdarna och även en skärm med nyis utmed kusterna ned till Bottenhavet. Även i inre Finska viken och i Rigabukten började is att lägga sig. I slutet av månaden varierade vädret, men kortare perioder med kyla byggde på isen i norr. På Nyårsafton hade det bildats 10-25 cm tjock fastis i Bottenvikens norra skärgårdar. Därutanför ett band med 5-15 cm tät drivis. I Östersjöns skärgårdar hade den första nyisen bildats och även i västra Mälaren fanns 5-10 cm tjock is.
I januari fortsatte det milda vädret fram till mitten av månaden, med djupa lågtryck som passerade åt nordost över landet. Istillväxten gick därmed långsamt och tidvis kraftiga sydvästvindar tryckte ihop den is som fanns till sjöss. Den 11 bildades en stampisvall vid iskanten, hela vägen från utanför Karlsborg till Brahestad.
Isläggningen tog fart
Därefter började lågtrycken ta en sydligare bana över södra Skandinavien och kallare luft etablerades över en stor del av landet. Avkylningen av ytvattnet och isläggningen tog därmed fart i Bottenviken. Iskanten avancerade söderut och den 21 januari var Norra Kvarken överbryggad med is för första gången denna vinter. En vecka senare var i stort sett hela Bottenviken täckt med is, till sjöss i norra delen 15-30 cm tjock, med en del grövre vallade områden. Samtidigt växte nyis och tunn jämn is till utmed kusterna längre söderut, samt i Finska viken.
Den 27 januari fick vi så den maximala isutbredningen denna vinter med 88 000 km2. Redan dagarna därefter bröts mycket av den tunna isen runt kusterna i söder sönder och upplöstes. Isen i Finska viken trycktes ihop och den totala isutbredningen minskade.
Maximal isutbredning 2018-2019
I februari blev det som helhet mildare än normalt och flera djupa lågtryck påverkade isläget i Bottenviken och norra Kvarken. De första dagarna i månaden rörde sig ett djupt lågtryck norrut över landet och ostliga vindar öppnade upp stora råkar utmed finska kusten i Bottenviken och norra Kvarken. Isen packades därmed mot svenska sidan och vallar bildades.
Isen samlades i nordöstra Bottenviken
Efter en lågtryckspassage den 10-11 februari, började lågtrycken ta en nordligare bana och perioder med kraftiga sydvästliga till nordvästliga vindar drev isen mot finska sidan.
I slutet av månaden var isen till sjöss i Bottenviken samlad i den nordöstra tredjedelen, med en stampisvall vid iskanten. I övrigt var det i stort sett öppet vatten eller isfritt. I Östersjölandskapen, Mälaren och i Vänern hade isarna nu börjat att ruttna. Skärgårdsisarna i norr hade dock fortsatt att växa till långsamt och mätte nu 25 till 65 cm.
I början av mars strömmade kall luft ner över norra Sverige och vi fick en snabb nyisläggning och istillväxt i öppna områden i Bottenviken och Norra kvarken. En vecka in i mars var det åter 10-20 cm tjock is i de delar som tidigare hade haft öppet vatten. I de östra delarna var det 20-40 cm tjock is. Följande dagar drev nordliga vindar isen söderut i Bottenviken och då bildades snabbt nyis och tunn jämn is i uppkomna råkar i norr.
Rörelse i isfältet
I mitten av månaden passerade flera lågtryck österut över mellersta Skandinavien och dessa drev åter isen åt nordväst i Bottenviken. Nya råkar öppnade sig utmed finska sidan från Norra Kvarken och norrut. I söder fortsatt isen att ruttna och smälta.
Från den 20 mars började lågtrycken åter att ta en nordlig bana. Blåsigare och mildare väder drev isen österut igen och snabbade på avsmältningen. I slutet av mars var det åter öppet vatten till sjöss i en stor del av Norra Kvarken och Bottenviken. Isen till sjöss var samlad i den nordöstra delen av Bottenviken, där den var 10-50 cm tjock med talrika vallar.
En vecka in i april tilltog en kall nordlig luftström över Bottniska viken. Isen till sjöss i Bottenviken drev snabbt söderut men fortsatte att brytas itu och bearbetas mekaniskt. Några dagar senare inleddes en lugn period med dominerande högtryck. Kalla nätter bildade då tidvis nyis till sjöss i Bottenviken.
Sommarlikt
Andra halvan av april strömmade mycket varm luft upp över hela landet och det blev närmast sommarlikt. Fastisen längs Bottenvikskusten började ruttna, och försvann helt längre söderut. Det kvarvarande istäcket till havs i Bottenviken samlades mot den finska kusten och smälte snabbt. Till valborg var det bara de nordligaste skärgårdarna som fortfarande hade någorlunda fast is.
I början av maj blev det lite kyligare väder igen och avsmältningen bromsade in. Nordostliga vindar drev ut den kvarvarande isen till sjöss i östra Bottenviken, där den fortsatte att smälta. Skärgårdisarna i norr fortsatte också att ruttna och smälta, men det tog till mitten av maj innan all is hade försvunnit.
Slut på säsongen
De sista svenska restriktionerna för trafik till Luleå och Karlsborg togs bort den 3 maj och de sista finska restriktionerna togs bort den 13 maj. Därmed avslutades issäsongen med en sista iskarta den 14 maj, vilket är cirka 1 vecka tidigare än normalt.
Maximal isutbredning inträffade den 27 januari med cirka 88 000 km2, vilket får betraktas som en lindrig isvinter.