Läget i Sveriges sjöar och vattendrag

Vattenflödena var något högre än normalt i Svealand och sydöstra Norrland. I delar av norra Norrland fanns mer snö än normalt. Grundvattennivåerna var högre än normalt i stora delar av landet.

Under februari smälte mycket av snön i södra Sverige. Flödena i vattendragen steg, men blev inte höga.

Regn och snösmältning medförde att vattenflödena blev höga i delar av Skåne, Småland och längs västkusten.

Rikliga regnmängder framförallt i västra Götaland gav upphov till höga flöden som på en del platser var mycket över de för månaden normala.

Mycket regn på redan vattenmättad mark gav höga flöden i Dalälven, Byälven samt delar av Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Vattenståndet i Siljan och Storsjön steg till mycket höga nivåer.

Oktober var en nederbördsrik månad och det märks också i flödena i vattendragen. Vattenflödena steg i princip i hela landet och i Bohuslän, Dalsland, Värmland och Dalarna var flödena höga.

September kan betecknas som en ganska händelsefattig månad vad gäller vattensituationen i Sverige. Det mest anmärkningsvärda var att vattenflöden och grundvattennivåer var låga i stora delar av landet.

Under månaden föll lokalt stora mängder regn över flera orter i sydvästra Sverige. Regnen orsakade översvämningar i bland annat Getinge, Munkedal, Kristinehamn och Malmö.

Det varma och torra vädret gjorde att markvattenhalten i stora delar av landet var under den för månaden normala.

I början av juni pågick fortfarande vårfloden i Lapplandsfjällen. Flödena var höga i många små och medelstora vattendrag samt i Piteälven och Muonioälven. Under den andra delen av månaden sjönk sedan flödena.