Januari 2022 - Mild och i Jämtland nederbördsrik

Temperatur - Mild januari i hela landet

Månadsmedeltemperaturen hamnade på de flesta håll i landet 1-3 grader över den normala (avser normalperioden 1991-2020), i delar av Lapplandsfjällen var avvikelsen mindre.

För en del stationer med långa mätserier var det en av tio varmaste januarimånaderna som uppmätts. Årets januari bjöd dock inte på lika högt temperaturöverskott som den på flera håll rekordmilda januari 2020. För Måseskär i Bohuslän (startår 1908) blev januari 2022 den femte varmaste januari sedan mätserien började.

En period med kallare väder rådde från den 5 januari och ett par dagar framåt. Gielas i södra Lapplandsfjällen uppmätte sent på kvällen den 7 månadens lägsta temperatur med -38,7°.

För årstiden mild luft dominerade de flesta dygn från den 12 januari och framåt. Natten till den 14 januari uppmättes ovanligt höga temperaturer i framförallt Värmland men lokalt även i Dalarna. Arvika och Östmark i Värmland slog sina rekord för januari. Arvika (startår 1945) kom upp i 10,4°. Det tidigare januarirekordet var 10,2° från 1989. Östmark (startår 1943) noterade 10,2°. Dess tidigare januarirekord var 9,5° från 1973.

Månadens högsta temperatur blev 10,7° i Oskarshamn, Småland den 14 januari.

Jämförelse med tidigare januarimånader i Sverige och globalt

Nederbörd - Mycket nederbörd i Jämtland

Fjällen och stora delar av mellersta Sverige fick mer nederbörd än normalt för månaden. Den kopplade mätserien Östersund/Frösön-Tullus (nederbördsmätningar sedan 1863) i Jämtland slog sitt månadsnederbördsrekord för januari. Stationen fick sammanlagt 97,0 mm. Det tidigare januarirekordet var 68,4 mm från 1915. Även bland annat Vallbo i Jämtland (startår 1937) noterade nytt månadsrekord med 144,6 mm. Det gamla januarirekordet var 91,9 mm från 1992.

Södra Sverige och nordöstra Norrland fick däremot i allmänhet mindre nederbörd än normalt. Några stationer noterade en av sina tionde torraste januarimånader. För Nordkoster i Bohuslän (startår 1968) var årets januari den fjärde torraste.

Ett djupt lågtryck, som hade fått namnet Gyda av den norska vädertjänsten, gav stora mängder nederbörd i de västra delarna av Norrland den 12-14. En så kallad atmosfärisk flod medförde att det föll ovanligt mycket snö och regn i Jämtlandsfjällen, där Digernäset fick 67,2 mm den 12. Det är den näst största dygnsnederbörd som observerats i Jämtland i januari utifrån de digitaliserade data som finns. Rekordet är 67,4 mm från Höglekardalen uppmätt på nyårsdagen 1967. Storlien-Storvallen (startår 1899) fick samma dygn, den 12 januari, 38,3 mm. Det var den tredje största dygnsmängden där i januari efter 51,6 mm från 1932 och 42,4 mm från januari 1909.

Stormen Malik medförde den 29 lokala dygnsnederbördsrekord för januari. För två stationer var det fråga om nytt januarirekord. Svenska Högarna i Stockholms skärgård (startår 1880) fick 26,7 mm. Dess tidigare januarirekord var 25,8 mm den 20 januari 1948. Vällnora i Uppland (startår 1970) fick 27,9 mm. Dess tidigare januarirekord var 25,5 mm 18 januari 1983. Ytterligare tre stationer, Vallbo i Jämtland (startår 1937), Vattholma i Uppland (startår 1905) och Sandhamn i Uppland (startår 1937), kan ha slagit sina januarirekord, men det är något osäkert då dessa stationers historiska data inte har digitaliserats fullt ut ännu. Störst dygnsmängd under Malik uppmättes i Norrby (startår 1943) i Uppland där det kom 30,9 mm. Det är den största januarimängden där sedan 1954.

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i januari 2022 (756 kB, pdf)

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i januari 2022 (24 kB, pdf)

Vind

Efter många vindsvaga månader 2021 bjöd januari 2022 på betydligt blåsigare väder. Senast byvinden var påtagligt över den normala i så stor del av landet (avser normalperioden 1996-2015) var november 2020.

I samband med ovädret Gyda uppmättes på Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen som mest 40,8 m/s i medelvind och 47,6 m/s i byvind den 12-13. Vindgivaren hade dock tidvis avbrott i mätningarna.  

Ett annat lågtryck gav stormbyar i Härjedalen kvällen den 16 januari. Sveg registrerade 26,0 m/s och Dravagen 30,2 m/s. Båda byvindsvärdena har enligt beräkningar en återkomsttid på 19 år.

Bakom ytterligare ett annat lågtryck den 20 januari nådde medelvinden upp i 26,9 m/s på Örskär i norra Uppland. Även på Söderarm i Stockholms skärgård och i Fårösund-Ar på Gotland kom medelvinden upp i stormstyrka. Högst byvind registrerade Söderarm med 34,4 m/s mitt på dagen. Det var första gången sedan den 19 november 2020 som det var stormvindar i svenska farvatten. Det innebar 426 dygn utan stormvindar, vilket är en mycket lång period men inte något rekord.     

Mot slutet av månaden passerade stormen Malik över mellersta och södra Sverige. Orkanstyrka i vindbyarna observerades vid sex kuststationer och stormstyrka vid sex inlandsstationer. Medelvinden kom upp i stormstyrka vid fyra stationer. Kvällen den 29 uppmättes högsta byvinden på 38,9 m/s på Hanö i Blekinge och morgonen den 30 den högsta medelvinden på 27,9 m/s på Örskär i norra Uppland.

Snö

Både i början och slutet av månaden gick gränsen mellan sammanhängande snötäcke och barmark genom Sveland, men det fanns även områden med tunnare snötäcke i delar av Götaland.

Den 5 började ett mer omfattande snötäcke lägga sig över Götaland och södra Svealand. Snödjupet ökade med drygt 1 decimeter vid en del stationer både i norr och söder. Bottnaryd i nordvästra Småland fick 16 cm. Den 6 fick Prästkulla i norra Småland 17 cm nysnö, vilket gjorde att snödjupet där ökade till 22 cm. Mildare väder gjorde dock att snön snabbt smälte bort i södra Sverige den 12. Från den 12 till den 13 minskade snödjupet i södra och mellersta Norrland med drygt en decimeter på sina håll.

Jämfört med normalperioden 1961-1990 var snödjupet den 15 januari omkring det normala i norra Norrland, längst i norr till och med lite över. I resten av Sverige var det dock mindre än vanligt.

En kallfrontspassage medförde morgonen den 20 att delar av Gotland och inre Götaland hade fått ett snötäcke på upp till omkring 5 centimeter. Vid flera stationer i Uppland hade snödjupet samma morgon ökat med omkring 1 decimeter jämfört med morgonen den 19.

Månadens största snödjup uppmättes i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen där den automatiska snödjupsmätaren registrerade 164 cm kvällen den 20.

Stormen Malik hade morgonen den 30 gett ett tunt snötäcke i delar av nordöstra Götaland och på Sydsvenska höglandet. Vid en del stationer i mellersta Norrland ökade snödjupet med mellan 2 och 3 decimeter från den 29 till 30 januari. I Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen ökade snödjupet med 15 cm till sammanlagt 110 cm.

Solskenstid

Solskenstiden hamnade över den normala på de flesta håll i landet. Två stationer slog sina januarirekord. Karlskrona (startår 2009) i Blekinge blev månadens solskensrikaste station med 88 soltimmar, vilket var betydligt högre än rekordet på 60 timmar från januari 2016. Göteborg (startår 1983) registrerade 69 soltimmar. Det gamla rekordet där var 68 timmar från 1985.

Den enda stationen som fick färre solskenstimmar än normalt var Storlien-Visjövalen i Jämtland som noterade 15 timmar mot normala 22 timmar.

De fem soligaste dagarna var den 6, 14, 17, 25 och 28 januari. Det enda dygn då alla realtidsrapporterande stationer observerade 0 soltimmar var den 8 januari.

Åska

En blixturladdning registrerades i Bohuslän den 7 januari då en frontzon passerade. I samband med att en kallfront drog ner över Sverige registrerades fyra blixturladdning öster om Örebro den 16 och femton stycken i östra Götaland den 17.

Förklaring till åsk- och blixtkartorna

Vädret dag för dag

Högtrycksrygg gav klart väder i norr

På nyårsdagen passerade en högtrycksrygg österut över Sverige. Den bjöd på kallt och klart väder på många håll i norra halvan av Sverige. I Gielas i södra Lapplandsfjällen sjönk temperaturen till -31,2° på eftermiddagen. I södra halvan av landet var det dock mildare och molnigare. Kalmar flygplats i Småland uppmätte 8,7°. Ett lågtrycksområde som närmade sig i väster skulle komma att ge ostadigt väder i landet fram till den 5 januari. 

Ostadigare väder

En frontzon med nederbörd började dra in över sydvästra Sverige eftermiddagen den 1 och fortsatte sedan vidare över resten av landet. I Götaland bestod nederbörden av regn, medan det längre norrut föll som snö. I sydväst kom 10-15 mm nederbörd på ett dygn.

Nederbördsområdet berörde den 2 främst norra Sverige. I söder förekom dis och dimma. Ett nytt regnområde passerade över främst södra Götaland där Hörby fick 19,4 mm i dygnsnederbörd. Temperaturen nådde upp i 9,4° i Kristianstad. Desto kallare var det i Buresjön i södra Lappland som hade -29,2°.

Snöfallsområdet över norra Norrland låg kvar den 3. Under dagen drog regnskurar och regn in ifrån sydväst och fortsatte upp över landet. I norra Svealand eller södra Norrland övergick det till snö. Härnösand fick 21,8 mm.

Natten till den 4 klarnade det upp på många håll i Götaland och Sveland med sjunkande temperaturer som följd. Horn i sydligaste Östergötland uppmätte -4,2° och Särna i norra Dalarna -17,7°.

Ett lågtryck passerade österut över Sverige den 4-5. Borås i Västergötland fick 18,7 mm nederbörd den 4. I de inre delarna av Götaland lade det sig ett snötäcke. Eftermiddagen den 5 började det klarna upp västerifrån då en högtrycksrygg närmade sig.

Högtrycksrygg och kallare väder

Högtrycksryggen gav kallt och klart väder i större delen av landet på trettondagen den 6 januari. Över norra Norrland passerade ett område med lätt snöfall. Naimakka i nordligaste Lappland uppmätte -29,9°. Högst temperatur bland de realtidsrapporterande stationerna hade Utklippan med 3,6°.  

Natten till den 7 var klar i en stor del av landet och den 7 kom att bli månadens kallaste dygn. I Götaland och Svealand sjönk temperaturerna till -15,2° i Horn i sydligaste Östergötland samt -29,6° i Särna i norra Dalarna. Sent på kvällen sjönk temperaturen till -38,7° i Gielas i södra Lapplandsfjällen och i södra Norrland hade Hoting i norra Ångermanland -33,4°.

Snö även i södra Sverige

Högtrycksryggen försvagades den 7 och en frontzon från sydväst förde med sig nederbörd norrut till mellersta Norrland den 7-8. 

Morgonen den 8 hade stora delar av Sverige ett snötäcke. I södra Sveland och norra Götaland hade snödjupet ökat med omkring en decimeter på flera håll. Det var fortsatt mycket kallt i norr, medan det var mildare i söder. Däremellan sträckte sig fronten med tillhörande nederbördsområde. Ett nytt nederbördsområde som gav mindre mängder passerade österut över södra och mellersta Götaland den 8.

Högtrycksrygg förstärktes

Den 9 förstärktes en ny högtrycksrygg över Norrland. Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen hade som lägst -35,9°, medan Ölands södra udde och Utklippan utanför Blekingekusten nådde upp i 3,9°. En frontzon med nederbörd som sträckte sig över Danmark medförde en del regn och snö i västra Götaland.

Högtrycksryggen över norra Sverige utvecklades till ett högtryck den 10. I norra delen av landet fanns en del klara områden främst under första halvan av dygnet, medan det i söder senare på dagen klarnade upp något från sydväst i Götaland.

Högtrycket försköts österut den 11 samtidigt som en front med nederbörd och mildare luft drog in västerifrån. Som mest föll 5-10 mm.

Ovädret Gyda medförde mycket regn i Jämtland

Ett djupt lågtryck nordväst om Norge som kallades Gyda gav milt och blåsigt väder i hela Sverige den 12-14. Fronter med nederbörd drog in över norra Sverige den 12 och fortsatte vidare över landet den 13-14.

En så kallad atmosfärisk flod gjorde att det föll mycket nederbörd i Jämtlandsfjällen framförallt den 12, då Digernäset uppmätte 67,2 mm i dygnsnederbörd. I södra och mellersta Norrland övergick snöfallet i regn, vilket orsakade ishalka på vägarna.

En kallfront norrifrån gjorde att regnet återgick till snöfall där kvällen den 13. Norderön i Storsjön, Jämtland fick 36,8 mm i dygnsnederbörd. Högst temperatur av de realtidsrapporterande stationerna hade Brämön vid Medelpadskusten med 9,7°. Lägst hade Pajala i Tornedalen med -11,2°.

Ovanligt milt i framförallt Värmland

Natten till den 14 uppmättes ovanligt höga temperaturer i framförallt Värmland, där Arvika och Östmark slog sina rekord för januari. Allra varmast i landet den 14 hade Oskarshamn i Småland med 10,7°. På Gotland orsakade det blåsiga vädret strömavbrott. I fjällen förekom snö och snöbyar. Mierkenis i mellersta Lapplandsfjällen fick 35,6 mm nederbörd.

Tryckvåg från vulkanutbrott och ett nytt lågtrycksområde

En högtrycksrygg passerade österut över landet den 15 och gav tillfälligt lugnare väder. Ett nytt lågtryck nordväst om Norge närmade sig dock och under andra halvan av dygnet passerade en varmfront med nederbörd österut över Sverige. Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen uppmätte 31,2 mm i dygnsnederbörd.

Vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha'apai på Tonga hade den 15 ett utbrott, vilket gav upphov till tryckvågor som märktes på lufttrycksregistreringar runt om i världen. I Sverige kom den första tryckvågen in norrifrån kvällen den 15 och den andra tryckvågen söderifrån natten till den 16. I exempelvis Haparanda sjönk lufttrycket den 15 som mest drygt 0,4 hPa under en minut mellan klockan 18.50 och 18.51. Det motsvarar den ändring av lufttrycket som fås om man förflyttar sig cirka 4 meter uppåt.

Den 16 passerade ett lågtryck österut över norra Norrland och tillhörande kallfront med nederbörd drog ned åt sydost över landet. Under kvällen passerade ett dellågtryck med kraftiga vindar över södra Norrland. Vallbo i Jämtland fick 22,5 mm i dygnsnederbörd. En ny kallfront med nederbörd tillhörande dellågtrycket fortsatte söderut över Svealand och Götaland under natten. Många elavbrott rapporterades. Ungefär 40 000 hushåll i landet blev utan ström.

Högtrycksrygg följt av ostadigt väder igen

Lågtrycksområdet ersattes den 17 av en högtrycksrygg som gav klart väder på många håll i södra Sverige och nordöstra Norrland. 

Den 18 passerade en varmfront med nederbörd österut över landet. Under kvällen steg temperaturen i Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen till 7,0°. Björkudden några mil åt nordost uppmätte senare samma temperatur. Det milda vädret gjorde att nederbörden hade inslag av regn även i nordligaste Lapplandsfjällen. Katterjåkk fick sammanlagt 28,7 mm.

Ett lågtryck norr om Sverige den 19 medförde ostadigt väder i hela landet. Den milda luften följdes av kallfront från nordväst, som gav mycket blåsigt väder i södra Sverige från eftermiddagen till natten när den passerade där. Framför kallfronten bestod nederbörden av regn, bakom föll snö. Kroppefjäll-Granan i Dalsland fick 17,3 mm.

Mer normala temperaturer

Det klarnade upp i stora delar av landet den 20. Det blev även blåsigt med nordvästlig vind, då Sverige låg mellan ett lågtrycksområde i öster och ett högtryck över Irland. I fjällen drog snöbyar in med vinden.

En högtrycksrygg växte in västerifrån den 21 och vinden avtog. Den torra och kalla luften gjorde att temperaturen sjönk till -24,3° i Gielas i södra Lapplandsfjällen. Vid västkusten hade Måseskär, Göteborg och Vinga 5,7°. I sydvästra Norrland och västra Sveland förekom tidvis något snöfall som gav mindre mängder.

Efter en relativt kall natt och morgon i hela landet den 22, drog en varmfront in över Sverige västerifrån. Fronten medförde över Norrland snöfall som efterhand övergick i regn i södra Norrland.

Mildare igen

Den 23 strömmade mildare och fuktigare luft in över landet. Fjällen och nordligaste Norrland berördes av regn och snö västerifrån. I södra Sverige förekom dis och dimma. På Brämön vid Medelpadskusten steg temperaturen till 7,7°. Sent på kvällen den 23 eller natten till den 24 steg den till 7,9° i Boden och Älvsbyn i Norrbotten.

Två fronter som förde med sig kallare luft drog in från nordväst den 24. Den första fronten gav regn på en del håll i Norrland under första halvan av dygnet. Den efterföljande fronten medförde snö eller snöbyar under andra halvan av dygnet. Det var även blåsigt, framförallt i fjällen.

En högtrycksrygg passerade österut över södra halvan av Sverige den 25. Det var klart väder på flera håll i landet. I fjällen förekom dock snöbyar.

Ett lågtrycksområde på Norska havet gav återigen ostadigt väder i Sverige då fronter med nederbörd började dra in västerifrån natten till den 26. I Halland kom omkring 10 mm på flera platser.

Lågtryck i söder följt av högtrycksrygg

Ett djupt lågtryck passerade österut över Svealand den 27 och gav blåsigt väder i södra Sverige. I Götaland och Sveland medförde det regn, i norra Svealand och södra Norrland snö. Granhed i Sörmland fick 12,2 mm. På kvällen drog ett snöfallsområde in över norra Norrland västerifrån.

Lågtrycket i söder och snöfallet över norra Norrland drog bort den 28 och följdes av en högtrycksrygg som gav tillfälligt klart väder på många håll i landet.

Stormen Malik

Ett djupt och omfattande lågtryck som döpts till Malik av den danska vädertjänsten, drog den 29 in över mellersta Norrland och fortsatte åt sydost mot östra Svealand den 29-30. Det var den första namngivna stormen i Sverige sedan mars 2020. Det lägsta inrapporterade lufttrycket var 962,0 hPa vid Svenska Högarna natten mot den 30. Det är det lägsta lufttrycket i Sverige sedan februari 2020. Byvinden nådde upp i orkanstyrka vid sex kuststationer och lokala dygnsnederbördsrekord för januari noterades. Stormen gjorde cirka 36 000 hushåll strömlösa.

Framför lågtrycket var luften mycket mild och temperaturen nådde eftermiddagen den 29 upp i 9,4° vid Linköping-Malmslätt i Östergötland. I Sveland och norrut föll nederbörden som snö, medan den på flera håll i nordöstra Götaland övergick från regn till snö natten till den 30.

En högtrycksrygg som växte in över landet gav på många håll en klar och kall natt till den 31. Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen uppmätte -34,0°. Högtrycksryggen bjöd sedan på ganska lugnt och tidvis klart väder på flera håll även fram på dagen.

Dygnsnederbörd på minst 40 mm januari 2022 (5 kB, pdf)

Medelvindhastighet vid kuststationer på minst 21 m/s i januari 2022 (8 kB, pdf)