Stormbyar i samband med kallfront
Värmen som avslutade maj pressades bort av en kallfront från nordväst med skurar och åska den 1. Den följdes av en högtrycksrygg i söder som gav soligt väder i Götaland och Svealand, medan Norrland hade mer moln och ett nederbördsområde knutet till ett passerande lågtryck den 2-3.
Det soliga och torra vädret orsakade även några mindre skogsbränder i Uppland och på Gotland i inledningen av månaden.
Den 4 kom en ny kallfront från nordväst och tryckte under det följande dygnet undan värmen i norr och den 5 även i söder. Flera stationer i Lapplandsfjällen fick nu tre frostnätter i rad, men månadens lägsta temperatur, -4,3°, uppmättes den 5 längre söderut nämligen i Ljusnedal i Härjedalen.
I frontzonen mellan varm- och kalluften bildades den 4 bymoln med kraftiga fallvindar och möjligen även tromber (obekräftat) i norra Norrland. Över 15 000 hushåll där blev utan ström då träd föll över kraftledningarna. Flera större vägar blev också blockerade av fallna träd under eftermiddagen, bland annat E12.
Stormbyar på 26 m/s rapporterades från Malå-Brännan i Lappland och från Hemling i Ångermanland. Uppskattningsvis föll uppemot 100 000 m³ skog. Mest nederbörd noterades i Karesuando med 26 mm.
Förklaring till åsk- och blixtkartorna
Kartorna ovan är framtagna med hjälp av SMHIs blixtlokaliseringssystem. Det kan registrera multipla delurladdningar vid det vi människor uppfattar som en enda blixt. Presentationen bygger på de registreringar som systemet klassar som urladdningar till mark med strömstyrka större än 5000 A.
Kartan med åskdagar visar det antal dygn då systemet registrerat minst en urladdning inom en kvadrat med sidan 25 km (ytan 625 km²). Då blir avståndet från kvadratens mittpunkt till dess gräns i närheten av det största avstånd inom vilket åskan normalt kan höras (ca 15 km).
Kartan med urladdningar visar antalet urladdningar inom en kvadrat med sidan 10 km (ytan 100 km²).
Ostadigt väder och blixtrekord
Reträtten av värmen var högst tillfällig. Ett högtryck öster om Sverige förde den 6 upp varm luft från söder. Detta blev inledningen till en värmebölja.
I gränsområdet mellan varmluften och kyligare luft i väster bildades rikligt med skurar och åska över västra Götaland och västra Svealand. Mest nederbörd kom i västra Svealand med i allmänhet 10-20 mm. Nationaldagen blev därmed blöt i väster men solig i östra halvan av landet. De högsta temperaturerna hamnade mellan 25° och 30° i Götaland och Svealand medan de låg mellan 20° och 25° i Norrland. Allra högst maximitemperaturer noterades i Göteborg med 30,0° och i Såtenäs i Västergötland med 29,9°. Mycket passande kom den 6 juni sommaren till stora delar av Härjedalen, Jämtland och Lappland, som dittills inte haft sommar.
Dagen efter, den 7, delade gränszonen mellan de olika luftmassorna landet i en östlig och en västlig del. Över det inre av Sverige från Skåne upp till och med Lappland bildades rikligt med åska. Antalet urladdningar var under detta dygn det högsta antalet som observerats sedan starten av blixtlokaliseringssystemet år 2002. I västra Hälsingland förekom så kraftiga fallvindar från bymolnen att hundratals träd knäcktes bl a över väg 296.
Nederbörden föll mycket lokalt ur bymolnen. De högsta värdena vid SMHIs stationer låg strax över 30 mm, t ex fick Buresjön i södra Lappland 31 mm, Hennan i norra Hälsingland 30 mm, Djurås i södra Dalarna 35 mm och Bjärnum i norra Skåne 39 mm. I de östra delarna av landet var det uppehåll både den 7 och den 8.
Varmt och skyfall
Frontzonen låg fortfarande över landet den 8, men nu från nordvästra Svealand upp emot finska gränsen. Åska förekom åter rikligt och det var fortsatt varmt främst i norr med t ex 30° i Vidsel. Även allra längst i söder återkom åskan i samband med att ett lågtryck drog upp från söder på kvällen och det blev därmed svalare där. Götaland och delar av Svealand fick både kraftig nederbörd och åska från detta lågtryck den 9. I närheten av Vättern noterades flera mängder över 40 mm, allra mest där fick Omberg i Östergötland med 52 mm. Samtidigt i Norrland pressades fronten västerut och därmed bestod värmen där, med dagens högsta temperaturer strax över 30° i Tornedalen.
Även om åskandet mattades av något den 10 orsakade blixten strömavbrott för några hushåll i Götaland och många platser upplevde skyfallsliknande regn. Mest i Götaland fick Ulricehamn med 36 mm. I norra Norrland var det fortsatt varmt med många noteringar över 30°. Månadens högsta temperatur 33,5° observerades i Markusvinsa i norra Norrbotten. Värt att notera är att Haparandas maximitemperatur 31,5° är den högsta temperaturen där sedan 1972 oavsett månad och det är den högsta junitemperaturen sedan observationer av maximitemperatur började där 1873. Åska förekom i Tornedalen även om inga större nederbördsmängder noterades. Där fortsatte åskan även den 11.
I söder rörde sig nederbörden med åska långsamt norrut och låg den 11 från Gotland och Östergötland upp mot mellersta Svealand och Härjedalen. I allmänhet föll 10-20 mm utmed fronten. Antalet urladdningar ökade jämfört med dagen innan och även den 12 åskade det rejält främst över södra Norrland ner över östra Svealand, Östergötland och Gotland.
Även nederbörden tog fart i jämförelse med dagen innan. Lokalt i Jämtland, Härjedalen och Hälsingland uppmättes över 40 mm. Mest nederbörd fick Åsarna i Jämtland med 52 mm. Att nederbörden kunde vara intensiv framgår av mätningarna från Edsbyn i Hälsingland som fick 46 mm, varav 23 mm på 15 minuter.
Kraftiga vindar
Den 13 mattades regnet och åskan något och centrum av aktiviteten hamnade över Bottenhavet och sydvästra Finland. De största nederbördsmängderna föll nära kusten från norra Uppland till Medelpad, t ex fick Sidsjö i Medelpad 38 mm. Vid Lungö vid Bottenhavskusten registrerades då vindbyar på 32 m/s, vilket är svenskt rekord för juni månad om man undantar fjällstationer.
Ett nytt lågtryck med nederbörd närmade sig från sydväst och det passerade Götaland den 14 och nederbörden låg främst över Svealand och södra Norrland den 15. I norra Norrland var det soligt dessa dagar.
Den 16 blev en mellandag men redan natten mot den 17 kom nästa lågtryck med nederbörd och åska in över sydvästra Götaland. Även detta nederbördsområde hamnade över Svealand dagen därpå och det var först på eftermiddagen och kvällen den 18 som nederbörden föll i södra Norrland och i delar av Norrbotten.
I Götaland hade ett nytt och mer intensivt nederbördsområde dragit in från sydväst den 18. Drygt 30 mm föll på några platser utmed Hallands kust. Även detta nederbördsområde rörde sig i en liknande bana och gav först regn i östra Götaland och östra Svealand den 19. Det blev på sina håll rejäla mängder i Östergötland och nordligaste Småland. Mest fick Holmbo i nordöstra Småland med 51 mm. Samtidigt hade rester av det förra nederbördsområdet gått via Finland och hamnat över främst Norrbotten, som på sina håll fick drygt 20 mm den 19.
Den 20 var vädret allmänt ostadigt i landet med rikliga skurar. Det intensiva lågtrycket hade rört sig norrut över Östersjön och upp över västra Finland. Dess nederbördsområde fördes in över norra Norrland. Där hade det varit ganska torrt tills nu, men under ett par dygn regnade det rikligt. Den 20 föll 30-40 mm över stora områden. Mest fick Klöverträsk i södra Norrbotten, Jokkmokk och Kvikkjokk-Årrenjarka i Lappland alla med 42 mm. Nästa dygn den 21 fick Rensjön i Lappland mest med 58 mm.
Midsommar
Den 22 mattades regnet över norra Norrland i och med att lågtrycksområdet lämnade landet norrut. Emellertid drog nya lågtryck in från söder och vädret blev lågtrycksbetonat över midsommarhelgen.
På morgonen den 23 låg nederbörden främst över östra delarna av Götaland och Svealand. Under natten hade västra Skåne, södra Halland och det inre av Småland fått en rejäl rotblöta. Mest fick Växjö med 60 mm. Mot kvällen låg merparten av nederbörden över södra Norrland. På vägen dit hade delar av Svealand fått drygt 30 mm. När lågtrycket passerade Gotland den 23 uppmättes 27 m/s i byvinden på Gotska Sandön och 25 m/s i Fårösund.
På midsommarafton, den 24, var det många platser som fick känna på det ostadiga vädret. Mest frekventa var skurarna i ett stråk från västra Götaland upp över Svealand. Glesare mellan skurarna var det i Skåne, Blekinge och utmed Östersjökusten upp till Hälsingland och i Lappland.
På midsommardagen fortsatte det ostadiga vädret med skurar och åska. Nu låg de lite östligare i Götaland och Svealand, medan västkusten fick sol och uppehåll. I Stockholm föll till och med hagel i Hägersten.
Mycket varmt avslut i söder
Den 26 började en högtrycksrygg växa in från söder, vilket först gav en stabilisering i landets södra delar och den 27 även längre norrut. Det blev nu soligt och varmt väder ett par dygn.
Samtidigt med det soliga vädret var ozonskiktet osedvanligt tunt för årstiden och i slutet av juni står solen som högst under året. Denna kombination gav en för Sverige mycket hög UV-strålning under dessa varma och soliga dagar i slutet av juni.
Natten mot den 30 sjönk inte temperaturen under 20° i Gällivare i Lappland. Det blev alltså en tropisk natt där. Något som är mycket ovanligt i Lappland.
Men fronter och nederbördsområden som låg i väster berörde delvis gränstrakterna mot Norge. Det soliga och varma vädret blev inte långvarigt utan redan den 30 pressade svalare luft på från väster.
Lite åska förekom den 30 i norra Norrbotten men desto mer i ett stråk från södra Småland, över centrala Östergötland och upp mot Siljan.
Temperatur, nederbörd och snödjup vid 10 mätstationer i juni 2011
Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer juni 2011
Temperaturöverskott
Efter en försiktig inledning svängde temperaturavvikelserna från stora överskott några dygn in på månaden, till en svalare period i mitten och till sist en varm avslutning. Med undantag av några öar vid Bohuskusten blev månaden som helhet varmare än normalt i hela landet.
På några håll i östra Svealand har man inte haft en så varm juni sedan 1992 men allmänt i södra halvan av landet behöver vi bara gå tillbaka till 2007 för att finna en lika varm eller varmare junimånad. I den norra halvan får vi gå ytterligare några år tillbaka, nämligen till år 2002, för att hitta en varmare juni.
Övervägande blött
Inledningen av juni var torr, men allteftersom dagarna gick blev månaden allt blötare. Det var främst delar av Ångermanland och i ett stråk upp mot gränsen mellan Jämtland och Lappland där torkan bestod.
I den södra halvan av landet blev det blött, men då nederbörden ofta föll i form av skurar blev fördelningen ojämn. Växjö fick med 131 mm sin blötaste juni sedan 1991 och den tredje blötaste sedan startåret 1860.
Ett område kring södra Vättern fick allmänt över 150 mm och på Visingsö med 170 mm blev det den blötaste juni där sedan startåret 1938. Det förra rekordet där, 167 mm, inföll så sent som 2007.
Norrland | +33.5° den 10 Markusvinsa (Norrbotten) |
---|---|
Svealand | +29.9° den 7 Risinge, den 9 Sala A (Uppland) och den 11 Eklången (Södermanland) |
Götaland | +30.6° den 6 Mariestad (Västergötland) |
Norrland | -4.3° den 5 Ljusnedal (Härjedalen) |
---|---|
Svealand | -2.0° den 5 Ulvsjö (Dalarna) |
Götaland | +1.8° den 2 och den 13 Ljungby (Småland) |
Norrland | 154 mm Myskelåsen (Härjedalen) |
---|---|
Svealand | 183 mm Tåsan (Värmland) |
Götaland | 201 mm Ramsjöholm (Småland) |
Norrland | 16 mm Bjuröklubb A (Västerbotten) |
---|---|
Svealand | 32 mm Karlskoga (Värmland) |
Götaland | 23 mm Hoburg A (Gotland) |
Norrland | 1030.3 hPa den 3 Storlien-Visjövalen (Jämtland) |
---|---|
Svealand | 1031.7 hPa den 3 Blomskog (Värmland) |
Götaland | 1033.1 hPa den 3 Vinga (Västergötland) |
Norrland | 983.8 hPa den 21 Överkalix-Svartbyn (Norrbotten) |
---|---|
Svealand | 991.6 hPa den 23 Svenska Högarna (Uppland) |
Götaland | 991.9 hPa den 23 Gotska Sandön (Gotland) |
Norrland | 44 cm den 1 Katterjåkk (Lappland) |
---|---|
Svealand | - cm |
Götaland | - cm |