Månadens väder och vatten i Sverige

Under september fylldes markvattenhalten på i södra Sverige, vattenföringen påverkades inte så mycket av nederbörden utan var fortsatt mycket låg i Götaland.

Under augusti var vattenflödena låga på många håll i sydöstra Sverige, framförallt i Emån. I slutet av månaden var flödena höga i Lilla Luleälven och i de nedre delarna av Luleälven.

Juli månad var omväxlande med torrt i söder och höga flöden i norr.

Snösmältning och regn orsakade höga flöden i norr, varmt väder och litet nederbörd ledde till låga flöden i söder.

Snösmältning i kombination med nederbörd gav vårflod med höga flöden i norra Sverige under maj månad. Varmare väder i slutet av månaden smälte av resterande snö i skogslandet och mot slutet av månaden återstod endast snötäcket i fjällen. I kontrast till det var vattenflödena mycket under det …

April visade upp kyla, nederbörd och värme i lagom mängd vilket fick till följd att vattenföring, vattenstånd och markvatten i slutet av månaden var nära det normala över hela landet.

Mars månad var ovanligt varm i framförallt norra Sverige. Från mitten av månaden bidrog detta till en tidig snösmältning och stigande vattenflöden. Söder om Dalälven, där det var barmark, sjönk både vattenflöden och markvattenhalter under månaden på grund av ovanligt lite nederbörd.

Mycket nederbörd och milt väder gav flödesökning i många vattendrag i södra Sverige. De stora mängder regn som föll i januari i Jämtlandsfjällen orsakade nytt februarirekord för vattenstånd i Storsjön.

Vattenflödena var i januari normala eller över de normala i nästan hela landet. I mitten av månaden föll stora mängder regn i Jämtlandsfjällen, med översvämningar som följd.

Vattenflödet var i många vattendrag normalt eller högre än normalt för månaden i Norrland och i södra Götaland, medan det i Svealand och norra Götaland var vattenflöden under det normala för månaden. I Norrland bildades det isdämmor i flera vattendrag framförallt i Lainioälven vid Kangos.