Sverige är ett land med många sjöar. Detta beror på att landets berggrund består av många sprickor och fördjupningar tack vare inlandsisens framfart. Vårt klimat är dessutom gynnsamt för överskott av vatten på marken.
De flesta sjöarna är små, cirka 80 000 är mellan en och tio hektar stora. De 23 sjöar som är över 100 km2, alltså 10 000 hektar, står för ungefär en tredjedel av den totala sjöytan.
Norrbottens län har flest sjöar. Hela 30 procent av landets sjöar återfinns här. Det är även här som landets djupaste sjö finns. Det är Hornavan, som på sitt djupaste ställe är 212 meter enligt den senaste mätningen.
Sveriges sjöar fördelas lite olika beroende på geologin i landet. Det visas i bilden nedan.
Landets största sjöar
Vänern är med sina 5 450 km2 och 153 000 miljoner m3 vatten den största och vattenrikaste sjön. Sett till ytan följs Vänern av Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön, Torneträsk och Siljan. Dessa sjöar står för över två procent av Sveriges yta.
| Areal (km2) |
Ungefärlig volym (miljoner m3) |
|
|---|---|---|
| Vänern | 5 450 | 153 000 |
| Vättern | 1 886 | 73 500 |
| Mälaren | 1 073 | 14 300 |
| Hjälmaren | 464 | 3 000 |
| Storsjön | 458 | 8 000 |
| Torneträsk | 331 | 17 100 |
| Siljan | 293 | 8 100 |
Vattenståndsmätningar i de stora sjöarna
Hur sjöar geografier beskrivs
Den geografiska och fysiska beskrivningen av alla sjöar förbättras ständigt. Idag finns två huvudsakliga källor på SMHI som beskriver Sveriges sjöar.
- I SVAR, Svenskt Vattenarkiv finns Sjöregistret med nära 103 000 sjöar. Sjöregistret har vuxit fram över tid och beskriver sjöars placering i varierande skala. De flesta beskrivs med en yta men även medeldjup och volym samt tillhörande djupkarta finns registrerat för flera sjöar.
- I samarbete med Lantmäteriet har SMHI bidragit till att beskriva betydligt fler sjöar och vattensamlingar med en högre upplösning. Över 369 000 vattensamlingar beskrivs i ett underlag som finns tillgängligt genom geodatasamverkan. Beskrivningen är tydligare då underlaget som använts är flygbilder som gör att fler detaljer kan fångas.
Information om sjöar och dess yta och placering är viktig kunskap för bland annat Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser och kommuner i deras miljöarbete. Det är även populär information för allmänheten och speciellt för sportfiskare och grupper som ägnar sig åt friluftsliv.
I Sjöregistret har alla sjöar ett identifikationsnummer, ett så kallat SJOOID. Det är framtaget med hjälp av sjöns koordinater men bör ses som namn.
Sjöarnas namn
I Sverige finns cirka 30 000 olika sjönamn, av vilka de vanligaste är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Abborrtjärnen och Lillsjön. Många av sjöarna har mer udda namn såsom Lördagsträsket, Namnlösen, Läskvattnet och Lilla Pinketjärn. Närmare 40 000 av landets sjöar är dock namnlösa.
Ofta har sjöarna fått namn efter sin form eller sitt förhållande till andra sjöar, exempelvis genom att namnen innehåller orden Övre, Nedre, Norra, Södra eller genom förstavelserna Lill-, Stor- eller Mellan-.
Sjöarnas namn säger ofta något om var i landet sjön ligger. Ändelser som -gölen och -dammen är vanliga i södra Sverige, medan -jaure, -sel och -avan är typiska för norra delarna av landet. Sjöar med namn som slutar på -järvi, - lompolo, -luoppal eller -saivo förekommer nästan uteslutande i Norrbotten.
I ett område på gränsen mellan Skåne, Blekinge och Småland finns den annars ovanliga ändelsen -gyl, medan -hån är specifik för delar av Härjedalen, Dalarna och norra Värmland. Ändelserna -tjärnen och -sjön är vanligast och varianter av dessa förekommer över hela landet.