Beskrivningen av Sveriges vattendrag

Ett av SMHIs uppdrag är att beskriva hur vattnet rör sig från det att det fallit ned som nederbörd tills det når havet. Observationer, modellberäkningar och beskrivningar av sjöar och vattendrag används som underlag till allt från att varna allmänhet för översvämning och risk för vattenbrist till att beräkna hur föroreningar rör sig i vattnet.

Sverige ligger lyckligt lottat till. Sett över ett år regnar det mer än det dunstar. Detta leder till att det blir ett överskott av vatten som antingen rinner ned i mark eller ned i vattendrag via sjöar ut i havet. Detta sker i avrinningsområden som består av ett nätverk av vattendrag. 

En av SMHIs fälthydrologer vid Leipojoki.
En av SMHIs fälthydrologer vid vattendraget Leipojoki. Foto Jenny Axén

SMHIs beskrivning av landets vattendrag förnyad med "Hydrografi i Nätverk"

Den första beskrivningen av landets större vattendrag gjordes 1985 med Svenskt VattenArkiv, SVAR. Syftet var att knyta samman alla vattendrag i ett avrinningsområde. 

I ett samarbetsprojekt mellan Lantmäteriet och SMHI som kallades Hydrografi i nätverk, användes underlag i skala 1:10 000 för att beskriva Sveriges sjöar och vattendrag. Allt har granskats och bundits samman i ett nätverk vilket gör det värdefullt i många avseenden. Beskrivningen är betydligt bättre än den var i tidigare versioner av SVAR, men naturligtvis inte samma sak som verkligheten. 

Vad är hydrografi?

Beskrivning och mätning av sjöar, vattendrag och öppna vattenytors fysiska karakteristik.

I bilderna nedan visas två exempel över vad som händer när vattendrag beskrivs mer detaljerat. Kortfattat kan sägas att de blir fler och längre. Fler vattendrag har kartlagts och den högre upplösningen gör att meandring och krökar fångas betydligt bättre vilket gör att vattendragen på kartan blir längre. 

SVAR_vs_HiN
Emåns avrinningsområde med dess vattendrag (över) och ett utsnitt (under) beskrivna med SVAR (till vänster) och Hydrografi i Nätverk (till höger). Förstora Bild

Projektet Hydrografi i Nätverk resulterade i: 

  • Mer än 362 000 vattendrag
  • Cirka 52 600 mil vattendrag
  • Cirka 900 mil otydlig stomlinje

Otydlig stomlinje visar där vatten leds under mark. Den dras fiktivt och närmsta vägen från de objekt som den binder samman. 

Går det att beskriva hur vattnet rör sig i mark på en mycket lokal skala? 

Vattendrag bildas där det finns avrinning. Det behöver däremot inte vara permanent. De flesta av landets mindre vattendrag torkar ut. I norra Sverige fylls bäckarna vid snösmältning men leder inte vatten framåt sensommar eller vinter. Likadant i södra Sverige där många mindre vattendrag är torra sommartid.

Hur vattendragen bildas över landet beror på topografin, markens genomsläpplighet, dess struktur, jorddjup och inte minst vilken växtlighet som finns i området.

Diken, det vill säga vattendrag skapade av människan är en annan viktig kunskap som behövs för att förstå hur vattnet rör sig i mark. Det finns en ofattbart stor mängd diken och dräneringar över landet som ett resultat av människors arbete från lång tid tillbaka till idag, för att få odlingsbar jord och bättre förhållanden i skog och mark. För att veta exakt hur vatten rör sig lokalt behövs kunskap om alla dessa.

I städer har människan dramatiskt påverkat vattnets väg genom marken. Om det är en stor stad och vattnet ska beskrivas detaljerat, behövs kunskap om dagvattensystem. 

Det går alltså inte att idag beskriva exakt hur vattnet rör sig på en mycket liten skala.

Göta älv, Sveriges största vattendrag

SMHI med både observationer och modeller räkna ut hur mycket vatten som rinner ut i havet. På så sätt kan vi säga vilka avrinningsområden som har mest vatten i sina vattendrag. Göta älv är störst i nästan alla kategorier. Detta beskrivs i artikeln Sveriges största vattendrag

Avrinningen högst i fjälltrakterna

Avrinningen i mindre områden kan säga något om var i landet mindre vattendrag transporterar mest vatten. Bilden nedan visar det tydligt. De mindre vattendrag som har mest vatten finns i fjällområdena där nederbörden är högst och avdunstningen låg. Dessa vattenfylls under snösmältningen.

Hur avrinningen ser ut i landets mindre vattendrag kan utforskas med följande kartor. Kartor över landets avrinning

Sveriges vattenbalans
Sveriges vattenbalans för perioden 1981–2010. Från vänster: modellerade värden för årlig nederbörd, årlig avdunstning och årlig avrinning. Förstora Bild

Hur fördelas vattendragen över landskapen med den nya beskrivningen från Hydrografi i Nätverk? 

Med det nya underlaget beskrivs mer och fler vattendrag. Lappland, med sin stora yta täcker 20% av landets vattendrag men beskrivningen är ändå glesast här. Tätast beskrivs vattendragen i små landskap såsom Dalsland, Gästrikland och Bohuslän. Se tabellerna nedan för mer information.

Vattendrag per yta (km/km2)
LANDSKAPSNAMN Längden vattendrag som andel av ytan
Dalsland 1,44
Gästrikland 1,4
Bohuslän 1,36
Västerbotten 1,3
Västergötland 1,29
Värmland 1,25
Västmanland 1,2
Närke 1,2
Jämtland 1,19
Halland 1,17
Blekinge 1,14
Dalarna 1,08
Uppland 1,06
Småland 1,04
Hälsingland 1,03
Ångermanland 1
Södermanland 1
Öland 1
Härjedalen 0,97
Medelpad 0,88
Gotland 0,88
Skåne 0,85
Östergötland 0,83
Norrbotten 0,83
Lappland 0,77
Vattendragslängd
LANDSKAPSNAMN km
Lappland 107 802
Jämtland 52 330
Dalarna 40 747
Småland 39 047
Värmland 28 914
Norrbotten 28 225
Västergötland 27 988
Ångermanland 25 486
Västerbotten 24 989
Hälsingland 18 828
Uppland 17 605
Härjedalen 14 538
Västmanland 12 726
Skåne 12 155
Södermanland 10 756
Östergötland 10 445
Bohuslän 8 094
Medelpad 8 014
Halland 7 548
Gästrikland 7 169
Dalsland 6 838
Närke 6 158
Blekinge 4 224
Gotland 3 818
Öland 1 457