Kommentar till resultaten
Trenden är att vegetationsperioden startar allt tidigare under året och slutar senare. Vegetationsperioden blir alltså längre. Förlängningen av vegetationsperioden är något större på våren än på hösten. För norra Norrlands del är det hittills svårt att se någon nämnvärd förlängning av vegetationsperioden på hösten.
Speciellt från omkring 1990 började vegetationsperioden starta tidigare än vad den gjort tidigare. Det är intressant att notera att havsisens utbredning och antal dagar med snötäcke minskade ungefär samtidigt.
Vegetationsperioden i Sverige som helhet är idag omkring tre veckor längre än den var i början av 1900-talet. I Götaland rör sig förlängningen om cirka fem veckor och i norra Norrland om cirka två veckor.
Hur har klimatindikatorn vegetationsperiod beräknats?
Totalt har 55 stationer använts. 13 av dessa stationer ligger i norra Norrland, 9 i södra Norrland, 10 i Svealand och 23 stycken i Götaland. Data från en station har vid behov kopplats ihop med en närliggande station för att få en så lång serie som möjligt. Ingen homogenisering av data har gjorts.
Vid beräkning av vegetationsperioden för Sverige som helhet har medelvärdet av de olika landsdelarna beräknats. För de olika landsdelarna har på samma sätt medelvärdet av stationerna i respektive landsdel använts.
Framtida vegetationsperiod
Vegetationsperioden förväntas bli längre. I slutet av seklet kan vegetationsperioden vara 30–100 dagar längre än under perioden 1961–1990, beroende på hur stor den globala uppvärmningen blir.
Förändringen beräknas vara större i södra Sverige och mindre i norra Sverige. Alla klimatmodellsimuleringar ger en förlängd vegetationsperiod. Vegetationsperioden beräknas förlängas ungefär lika mycket på våren som på hösten.
Varför är klimatindikatorn vegetationsperiodens längd viktig?
Vegetationsperioden är främst kopplad till livsmedelsproduktion men kan i klimatförändringssammanhang även ses som en fingervisning om hur förutsättningar för vegetationen förändrats sedan 1900-talet.
Växtsäsongens start och slut påverkar ekosystemen, vattenbalansen och inte minst förutsättningar för skörd. En längre vegetationsperiod innebär vanligtvis större skördar. En kortare vegetationsperiod kan däremot innebära sämre skördar med ökade kostnader för och beroenden av livsmedelsimport, med mera.
Hur definieras vegetationsperiod?
Precis som namnet antyder menar man den period under året som är gynnsam för växtligheten. Det är många faktorer som påverkar växtligheten, till exempel temperatur, nederbörd, solinstrålning och sjukdomsangrepp. För denna indikator har följande klimatologiska definition använts:
Vegetationsperiodens start ett visst år har definierats som det första dygnet i en period om sex dygn då dygnmedelstemperaturen under alla sex dygnen är minst +5,0°C.
Vegetationsperiodens sista dag är dagen före den första perioden om sex dygn efter den 1 juli då alla sex dygn har en dygnsmedeltemperatur under +5,0°C. Om ingen sådan period förekommer efter den 1 juli slutar vegetationsperioden den 31 december.
Vegetationsperiodens längd är antal dagar från vegetationsperiodens första dag till och med den sista.