Varje ögonblick ser vår atmosfär ut på ett unikt sätt. Det kanske åskar i Paris, blåser en frisk sydvind genom Rhônedalen, och på Kebnekaises sydtopp faller just nu några snöflingor och så vidare. Och just denna vädersituation kommer aldrig åter. Den är helt unik. Precis som varje annan vädersituation.
Detta innebär att för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att tala om normalt eller onormalt väder, så är det enklast att hålla sig till en plats och koncentrera sig på en parameter, exempelvis en hel månads högsta temperaturavläsning. Då får man en hanterbar mängd siffror som kan jämföras från år till år. Då kan man se när rekorden inträffar.
Ett par räkneexempel
En tämligen vanlig längd på en meteorologisk serie är cirka femtio år. Sannolikheten att vi det femtionde året ska sätta ett nytt högsta rekord är då en på femtio, underförstått att inte klimatet håller på att förändras eller något speciellt hänt på mätplatsen som ändrat grundförutsättningarna. Men ett nytt lägsta värde kan ju vara lika intressant. Då är vi genast upp i en chans på en av 25 att slå ett rekord.
Men vi vill ju beskriva vädret på ett fylligt sätt med uppgifter om temperatur, nederbörd, lufttryck, åskdagar, solskenstiden, snödjup, högsta dygnsnederbörd, kraftigaste vindby osv. Det kan bli en hel del nya rekord med en sådan uppsjö av parametrar.
Om vi har tex. 25 parametrar som alla mätts i 50 år och vi är intresserade av både topp- och bottenrekord kan man räkna ut sannolikheten för att minst ett rekord slås som
1-(48/50)25=0,64
Alltså ungefär varannan gång (varannan månad).
Fast nu är inte alla 25 parametrar oberoende av varandra. Så till exempel är ett nytt högsta temperaturrekord inte sällan parat med nytt rekord i solskenstid en sommarmånad. På det sättet kan flera rekord klumpa ihop sig till en viss månad. I praktiken blir det kanske nya rekord något färre än varannan gång.
Om man inte har en fullt så ambitiös kartläggning av vädret utan kanske har fyra parametrar där både topp- och bottenrekord beaktas får vi rekordslagningsfrekvensen
1-(48/50)4=0,15
Alltså ungefär var sjunde månad.
Medias roll
Till detta kommer att vi i Sverige har flera hundra stationer som rapporterar väder dagligen och figurerar i tidningarnas och radions väderkrönikor. Om bara några har slagit nya rekord är det ju ändå inte fel att säga "rekordmycket sol i söder" eller något åt det hållet.
Ett rekord kan vara mer eller mindre svårslaget. Ovan antog vi underförstått att vi inte kunde avgöra om det var ett svårslaget eller lättslaget rekord. Och det är inte lätt att avgöra. Att komma fram till precisa värderingar av hur svårslaget ett rekord kan vara är mycket vanskligt och kräver både lite kännedom om statistik och att moder natur inte uppträder alltför nyckfullt i förhållande till de gängse metoder som utvecklats.