De flesta väderhändelser faller snart i glömska. Men några väderhändelser blir föremål för berättelser och studier i generationer framåt. En sådan händelse är den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urväderstisdagen" som den också kallats.
Den inträffade den 29 januari 1850 då ett plötsligt och mycket intensivt snöoväder krävde uppskattningsvis ett hundratal dödsoffer i främst nordöstra Götaland och östra Svealand. Ovädret är fortfarande omtalat bland meteorologer. Även exempelvis släktforskare kan komma i kontakt med händelsen när man i kyrkböckerna träffar på någon gammal släkting som omkom i ovädret.
Yrväderstisdagen är en av de allra värsta väderkatastrofer som drabbat Sverige, åtminstone i fredstid. Under den så kallade dödsmarschen med Armfeldts karoliner över Jämtlandspasset nyåret 1719 krävdes tusentals dödsoffer i samband med ett mycket intensivt snöoväder. Men det blir då en tolkningsfråga om det är att betrakta som en väderkatastrof eller militär katastrof.
Allmän beskrivning av väderförloppet
Framför ett djupt och intensivt lågtryck som passerade österut över gränstrakterna mellan Götaland och Svealand utbredde sig mild luft med temperatur nära noll grader under morgonen den 29 januari. Lokalt förekom regn som kan ha varit underkylt (se observationerna från Landsort nedan).
Bakom lågtrycket slog det under dagens lopp om till mycket kraftig nordlig vind. Nederbörden övergick i snöyra och temperaturen föll hastigt.
Observationer
Yrväderstisdagen inträffade cirka tio år innan det i Sverige upprättades ett landsomfattande nät av regelbundet utförda, insamlade och analyserade observationer. Allmänna väderprognoser skulle dröja ytterligare några tiotals år.
Det finns dock en del observationsmaterial bevarat från den tiden, bland annat från astronomiska observatorier och fyrplatser. Här följer ett urval av dessa observationer:
- Stockholm hade på morgonen -2°, mitt på dagen -10° och till kvällen -14°. "Stark storm och yrväder hela dagen" enligt anteckning i journalen.
- Landsort hade på morgonen -2,5° och regn, mitt på dagen -2° och på kvällen -10°.
- Utklippan i Blekinge hade på morgonen +1,5° och mitt på dagen -6,5°.
- Ystad hade på morgonen +2° och mitt på dagen -3°.
Konsekvenser
I Östersjölandskapen verkar överraskningsmomentet ha varit störst. Ovetande om den annalkande faran så lockades många säkert ut i det förhållandevis milda vädret på morgonen. När det sedan hastigt slog om till bitande nordvind och snöyra, så var personer som var dåligt klädda och långt från bebyggelse chanslösa.
Vid västkusten hade den kalla nordvinden slagit till redan under natten och i norra Sverige var det hela tiden ordentligt kallt med temperatur mellan 15 och 25 minusgrader. I dessa områden blev man därför förmodligen inte överrumplade på samma sätt.
Under åren har det gjorts högst varierande bedömningar av antalet dödsoffer i snöstormen. Att döma av uppgifter som tagits fram av bland annat släktforskare så verkar ett hundratal omkomna vara en rimlig uppskattning.
Kan något liknande hända idag?
Väderförloppet den 29 januari 1850 var ovanligt snabbt och intensivt, men kan knappast bedömas som unikt.
En liknande händelse i nutid skulle dock sannolikt få helt andra konsekvenser. Säkert skulle tiotusentals hushåll bli strömlösa, tågtrafiken lamslås m.m. Men tack vare väderprognoser och varningar, utbyggda kommunikationer m.m. skulle offren i form av människoliv bli högst begränsade.