Klimatanpassningsförordningen omfattar totalt 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser. Förordningen innebär att dessa myndigheter ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag. Enligt förordningen ska myndigheterna varje år redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som bestämts av SMHI. SMHI samlar in uppgifterna i webbverktyget Klira och lämnar en sammanfattad analys till regeringen senast den 15 april varje år.
− Genom Klira ställer vi bland annat frågor om hur myndigheterna har utfört uppdragen i klimatanpassningsförordningen. Andra frågor handlar om hur myndigheterna bedömer framtida risknivåer för olika sektorer och vilka behov som har identifierats för det fortsatta arbetet med klimatanpassning. Vi sammanställer all data och gör en analys som mynnar ut i ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, berättar AnnaKarin Unger, sakkunnig vid Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning vid SMHI.
Fortsatt behov av resurser
De flesta myndigheter har integrerat arbetet med klimatanpassning i relevanta processer. Trots att klimatanpassningsarbetet går framåt redovisar myndigheterna flertalet behov för klimatanpassningsarbetet i Sverige. Det gäller framförallt ekonomiska resurser, personella resurser, kunskapsunderlag och samordning.
Rekommendationer för fortsatt arbete
I samband med Klira-rapporten lämnar SMHI ett antal rekommendationer till SMHI och regeringen för fortsatt arbete.
SMHI bör:
- fortsatt stödja förordningsmyndigheter i den årliga redovisningen och förtydliga frågor och svarsalternativ i Klira.
- utifrån fokus i kommande analys, överväga vilka frågor som myndigheterna ska besvara i Klira-systemet.
- fortsätta utveckla analyser av risknivåer för olika sektorer utifrån myndigheternas redovisningar.
Regeringen bör överväga att:
- utreda krav på klimatanpassad upphandling för andra offentliga aktörer än de myndigheter som omfattas av klimatanpassningsförordningen.
- återinföra finansiering för arbete med klimatanpassning till de myndigheter som tidigare fått del av sådan.
- se över möjligheter till finansiering av klimatanpassningsarbetet hos såväl myndigheter som kommuner. Flera finansieringskällor bör beaktas, såväl statliga, privata som EU-medel.