Texten nedan är en icke-officiell översättning till svenska av huvudslutsatserna i IPCC:s Summary for policymakers (SPM), vilket SMHI har gjort i rollen som nationell kontaktpunkt för IPCC. Hela SPM kommer att översättas till svenska och publiceras på smhi.se under våren 2023.
A. Tillståndet idag och aktuella trender
Observerad uppvärmning och dess orsaker
A.1 Mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet. Den globala medeltemperaturen var 1,1°C högre under perioden 2011-2020 än perioden 1850-1900. De globala utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka, med olika stora historiska och pågående bidrag från ohållbar energianvändning, markanvändning och förändrad markanvändning, livsstilar och konsumtions- och produktionsmönster i olika regioner, mellan och inom länder och mellan individer (mycket troligt). {2.1, figur 2.1, figur 2.2}
Observerade förändringar och effekter
A.2 Omfattande och snabba förändringar i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären har skett. Den antropogent orsakade klimatförändringen har redan inverkan på många väder- och klimatextremer i alla regioner jorden runt. Detta har orsakat utbredda skadliga konsekvenser och relaterade förluster och skador på naturen och samhällen (mycket troligt). Sårbara grupper som historiskt sett har bidragit minst till den pågående klimatförändringen påverkas oproportionerligt mycket (mycket troligt). {2.1, tabell 2.1, figur 2.2, figur 2.3} (figur SPM.1)
Aktuellt genomförande av anpassning, gap och utmaningar
A.3 Planering och genomförande av anpassning har gått framåt inom alla sektorer och regioner, med dokumenterade fördelar men med varierande effektivitet. Trots framstegen finns det fortfarande gap i den nuvarande anpassningen jämfört med behoven, och dessa gap kommer att fortsätta att växa med nuvarande takt av genomförande. Hårda och mjuka gränser för anpassning har uppnåtts i vissa ekosystem och regioner. Missanpassning förekommer inom vissa sektorer och regioner. Nuvarande globala finansiella flödena för anpassning är otillräckliga för och begränsar genomförandet av anpassning, särskilt i utvecklingsländer (mycket troligt). {2.2, 2.3}
Aktuellt genomförande av utsläppsminskning, gap och utmaningar
A.4 Politik och lagar som avser utsläppsminskningar har ständigt utvidgats sedan AR5. Globala växthusgasutsläpp år 2030 förutsatt de nationellt fastställda bidragen (NDC) fram till i oktober 2021 skulle innebära att uppvärmningen sannolikt kommer att överstiga 1,5°C under 2000-talet, och göra det svårare att begränsa uppvärmningen till under 2°C. Det finns gap mellan utsläppen enligt genomförda politiska åtgärder och det som motsvarar de nationellt fastställda bidragen. Finansieringsflödena understiger de nivåer som krävs för att nå klimatmålen inom alla sektorer och regioner. (mycket troligt) {2.2, 2.3, figur 2.5, tabell 2.2}
B. Den fortsatta klimatförändringen, risker och långsiktiga responser
Den fortsatta klimatförändringen
B.1 Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att leda till en ökad global uppvärmning, och den bästa uppskattningen är att den når 1,5°C på kort sikt i de scenarier och utvecklingsvägar som beaktats. Varje ökning av den globala uppvärmningen kommer att intensifiera flera och samtidiga risker (mycket troligt). En stor, snabb och varaktig minskning av växthusgasutsläppen skulle leda till en märkbar inbromsning av den globala uppvärmningens takt inom cirka två decennier, och även till märkbara förbättringar i luftkvalitet inom några år (mycket troligt). {sektionsöverskridande ruta 1 och 2, 3.1, 3.3, tabell 3.1, figur 3.1, 4.3} (figur SPM.2, ruta SPM.1)
Klimatförändringens effekter och klimatrelaterade risker
B.2 För varje given framtida uppvärmningsnivå är många klimatrelaterade risker högre än vad som bedömdes i AR5, och de beräknade långsiktiga effekterna är upp till flera gånger högre än vad som för närvarande observeras (mycket troligt). Risker och förväntade negativa effekter och relaterade förluster och skador till följd av klimatförändringen ökar med varje ytterligare global uppvärmning (högst troligt). Klimatrisker och andra risker kommer att interagera i allt högre grad och leda till sammansatta risker och kaskadrisker som är mer komplexa och svårare att hantera (mycket troligt). {sektionsöverskridande ruta 2, 3.1, 4.3, figur 3.3, figur 4.3} (figur SPM.3, figur SPM.4)
Sannolikhet och risker för oundvikliga, oåterkalleliga eller abrupta förändringar
B.3 Vissa framtida förändringar är oundvikliga och/eller oåterkalleliga, men ändå kan begränsas genom stora, snabba och långsiktiga globala utsläppsminskningar av växthusgaser. Sannolikheten för abrupta och/eller oåterkalleliga förändringar ökar vid högre globala uppvärmningsnivåer. Detsamma gäller för sannolikheten för ”händelser med låg sannolikhet som kan medföra stora konsekvenser”.
Anpassningsalternativ och deras gränser i en värld som blir varmare
B.4 Anpassningsåtgärder som är genomförbara och effektiva idag kommer att bli mer begränsade och mindre effektiva med ökande global uppvärmning. Med ökande global uppvärmning kommer förluster och skador att öka och ytterligare mänskliga och naturliga system kommer att nå gränser för klimatanpassning. Missanpassning kan undvikas genom flexibel, multisektoriell, inkluderande samt långsiktig planering och genomförande av anpassning, med nyttor till många sektorer och system. (mycket troligt) {3.2, 4.1, 4.2, 4.3}
Kolbudgetar och nettonoll utsläpp
B.5 För att begränsa den antropogena globala uppvärmningen krävs nettonollutsläpp av koldioxid. De kumulativa koldioxidutsläppen fram till dess att nettonollutsläpp av koldioxid uppnås och nivån på minskning av växthusgasutsläppen under det nu pågående årtiondet avgör till stor del om uppvärmningen kan begränsas till 1,5°C eller under 2°C (mycket troligt). De beräknade koldioxidutsläppen från befintlig fossilbränslerelaterade infrastruktur, om ytterligare åtgärder för att minska utsläppen inte vidtas, skulle överskrida den återstående kolbudgeten för 1,5°C (50%) (mycket troligt). {2.3, 3.1, 3.3, tabell 3.1}
Utsläppsminskningsutvecklingsvägar
B.6 Alla globala utvecklingsvägar som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C (>50%) utan eller med endast begränsat överskridande, och de som begränsar uppvärmningen till 2°C (>67%), innebär snabba och djupgående och i de flesta fall omedelbara minskningar av växthusgasutsläppen inom alla sektorer under detta årtionde. Globala nettonollutsläpp av koldioxid uppnås i dessa utvecklingsvägar i början av 2050-talet respektive runt början av 2070-talet. (mycket troligt) {3.3, 3.4, 4.1, 4.5, tabell 3.1} (figur SPM.5, ruta SPM.1)
Överskridande: uppvärmningen överskrider en viss nivå och återgår till den nivån
B.7 Om uppvärmningen överskrider en viss nivå, t.ex. 1,5°C, kan den gradvis minskas igen genom att uppnå och bibehålla negativa globala nettoutsläpp av koldioxid. Detta skulle kräva ytterligare insatser för koldioxidborttagning jämfört med utvecklingsvägar utan överskridande, vilket skulle leda till ökade problem med genomförbarheten och hållbarhet. Överskridande innebär negativa effekter, varav vissa är oåterkalleliga, och ytterligare risker för mänskliga och naturliga system, som alla ökar med omfattningen och varaktigheten av överskridandet. (mycket troligt) {3.1, 3.3, 3.4, tabell 3.1, figur 3.6}
C. Responser på kort sikt
Det är bråttom med integrerade klimatåtgärder på kort sikt
C.1 Klimatförändringen är ett hot mot människans välbefinnande och planetens hälsa (högst troligt). Det finns ett snabbt försvinnande möjlighetsfönster för att säkra en livskraftig och hållbar framtid för alla (högst troligt). Klimatresilient utveckling integrerar anpassning med utsläppsminskning för att främja hållbar utveckling för alla, och möjliggörs när internationellt samarbete växer inklusive förbättrad tillgång till tillräckliga finansiella resurser, i synnerhet för sårbara regioner, sektorer och grupper, samt genom inkluderande styrning och koordinerad politik (mycket troligt). De val och åtgärder som genomförs detta årtionde kommer att ha effekter både nu och över tusentals år framöver (mycket troligt). {3.1, 3.3, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.7, 4.8, 4.9, figur 3.1, figur 3.3, figur 4.2} (figur SPM.1; figur SPM.6)
Nyttor vid åtgärder på kort sikt
C.2 En djupgående, snabb och upprätthållen utsläppsminskning och ett påskyndat genomförande av anpassningsåtgärder under detta årtionde skulle minska förluster och skador för människor och ekosystem (högst troligt) och ge många sidonyttor, särskilt när det gäller luftkvalitet och hälsa (mycket troligt). Fördröjda utsläppsminsknings- och anpassningsåtgärder skulle ”låsa in” infrastruktur med höga utsläpp, öka risken för strandade tillgångar och kostnadseskalering, minska genomförbarheten och öka förluster och skador (mycket troligt). Åtgärder på kort sikt innebär höga initiala investeringar och potentiellt disruptiva förändringar som kan mildras genom en rad olika möjliggörande styrmedel (mycket troligt). {2.1, 2.2, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.8}
Åtgärdsalternativ för utsläppsminskning och anpassning för olika system
C.3 Snabba och långtgående förändringar inom alla sektorer och system är nödvändiga för att uppnå stora och varaktiga utsläppsminskningar och säkra en livskraftig och hållbar framtid för alla. Dessa systemövergångar innebär en betydande uppskalning av en bred portfölj av utsläppsminsknings- och anpassningsalternativ. Det finns redan genomförbara, effektiva och lågkostnadsalternativ för utsläppsminskning och anpassning, men de skiljer sig åt mellan olika system och regioner. (mycket troligt) {4.1, 4.5, 4.6} (figur SPM.7)
Synergier och målkonflikter med hållbar utveckling
C.4 Snabbare och rättvisa klimatåtgärder för att minska utsläppen och anpassa till effekterna av klimatförändringen är avgörande för hållbar utveckling. Utsläppsminskningsåtgärder och åtgärder för klimatanpassning har många synergier med de globala målen för hållbar utveckling som antagits inom ramen för FN:s Agenda 2030, men kan också leda till vissa målkonflikter. Synergier och målkonflikter varierar beroende på sammanhang och genomförandets skala. (mycket troligt) {3.4, 4.2, 4.4, 4.5, 4.6, 4.9, figur 4.5}
Rättvisa och inkluderande
C.5 Uppmärksamhet på rättvisa, klimaträttvisa, social rättvisa, inkluderande, och rättvis omställning kan möjliggöra anpassning, ambitiösa åtgärder för utsläppsminskning, och klimatresilient utveckling. Anpassningsutfall förstärks genom ökat stöd till regioner och grupper som är särskilt sårbara för klimatrelaterade risker. Att integrera klimatanpassning med sociala skyddsnät ökar resiliensen. Det finns många tillgängliga alternativ för att minska utsläppsintensiv konsumtion, bland annat genom förändringar i beteende och livsstil, med nytta även för samhällets välbefinnande. (mycket troligt) {4.4, 4.5}
Styrning, styrmedel och politik
C.6 Effektiva klimatåtgärder möjliggörs av politiska åtaganden, välanpassad styrning på flera nivåer, institutionella ramverk, lagar, styrmedel och strategier samt förbättrad tillgång till finansiering och teknik. Tydliga mål, samordning mellan flera politikområden och inkluderande styrningsprocesser underlättar effektiva klimatåtgärder. Ekonomiska och lagstiftningsinstrument kan stödja stora utsläppsminskningar och klimatresiliens om de skalas upp och tillämpas i stor skala och på bred front. Klimatresilient utveckling gynnas av att man drar nytta av olika kunskap. (mycket troligt) {2.2, 4.4, 4.5, 4.7}
Finansiering, teknik och internationellt samarbete
C.7 Finansiering, teknik och internationellt samarbete är viktiga förutsättningar för snabbare klimatåtgärder. Om klimatmålen ska kunna uppnås måste finansieringen av både anpassning och utsläppsminskning ökas mångdubbelt. Det finns tillräckligt med globalt kapital för att fylla de globala investeringsgapen, men också hinder för att omfördela kapitalet till klimatåtgärder. Förbättrade system för teknisk innovation är avgörande för att påskynda det omfattande införandet av teknik och metoder. Det är möjligt att förstärka det internationella samarbetet genom flera olika kanaler. (mycket troligt) {2.3, 4.8}