– Sett till den information vi har idag om länders åtaganden när det gäller utsläppsminskningar ligger vi idag på en väg som leder till högre global uppvärmning än 1,5 grader och antagligen också 2 grader, alltså målsättningarna i Parisavtalet. Därför är det viktigt med både utsläppsminskningar och åtgärder för att anpassa oss till ett klimat i förändring, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI och rapportens huvudförfattare.
Klimatanpassning grundar sig på information om risker och sårbarheter som finns idag, och hur dessa kan komma att påverkas av klimatförändringar. Klimatinformation är därmed ett grundläggande stöd för samhällets klimatanpassningsarbete.
Uppvärmningen syns alla årstider
I Sverige har medeltemperaturen stigit ungefär dubbelt så mycket som den globala, sedan mitten av 1800-talet.
SMHIs rapport beskriver hur klimatet i Sverige förändrats hittills. De tydligaste förändringarna handlar om att det blivit varmare. Uppvärmningen syns under alla årstider men mest under vinter och vår och lite mindre under sommar och höst. En konsekvens är att vegetationsperioden blivit längre och att snö- och issäsongen blivit kortare. Även nederbörden i Sverige har ökat.
Det forskningen tydligt kan visa idag är att mycket av den klimatförändring vi ser i Sverige kommer att fortsätta. Det blir allt varmare, säsonger ändras och det blir generellt mer nederbörd, säger Erik Kjellström.
Ökade nederbördsmängder betyder dock inte att det nödvändigtvis blir blötare i alla lägen. Dels minskar mängden snö i allmänhet vilket ger mindre snösmältning på våren och dels ökar avdunstningen till följd av högre lufttemperaturer.
– En konsekvens av detta är att det också kan bli mer vanligt med torka i ett framtida varmare klimat trots högre nederbördsmängder i allmänhet, förklarar Erik Kjellström.
Mer och kraftigare extremväder
Många typer av extremväder väntas öka i både frekvens och intensitet. Det gäller till exempel förekomst av värmeböljor och skyfall. Samtidigt minskar köldrelaterade extremer som till exempel köldknäppar. Mer regn, och snö då det är tillräckligt kallt, kan falla i samband med lågtryck och frontpassager. Kraftiga skyfall i samband med regnskurar väntas bli mer intensiva. Men trots mer nederbörd kan alltså också torka komma att bli vanligare.
Viktigt beslutsunderlag
För att begränsa klimatförändringen krävs att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser minskar. Samtidigt behöver vi anpassa oss till de effekter som ett förändrat klimat innebär idag och i framtiden. Och för att klimatanpassningen ska kunna göras effektivt behövs klimatinformation – beslutsunderlag som beskriver klimatet idag och i framtiden.
– Det finns idag relativt mycket observationer och information om historiskt klimat. SMHI har långa tidsserier av data, en del ända från andra halvan av 1800-talet. Vi har också relativt högupplösta klimatscenarier om framtida klimat. En utmaning är att detaljerad klimatinformation inte alltid finns för hela Sverige, och att informationstillgången är begränsad när det gäller en del väderhändelser som till exempel kraftiga skyfall, säger Erik Kjellström.
En viktig del i utvecklingen av klimatinformationen, menar rapportförfattarna, är att fortsatt identifiera behov av nya analyser, till exempel kring så kallade klimatindikatorer och att göra detta i samverkan med användare av informationen.
– En viktig grund i klimatinformationen är observationer. Vi behöver stora mängder mätningar under lång tid, både för att följa vad som händer och för att ha data som klimatmodeller kan utvärderas mot. Att göra beräkningar av framtida klimat innebär hantering av mycket stora datamängder och tillgång till superdatorer. Vi är också beroende av att samverka internationellt, att dela data och samarbeta för att utveckla och använda metoder och modeller, avslutar Erik Kjellström.
Rapporten ”Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete”, klimatologi nr 64, från SMHI, är en av underlagsrapporterna till den stora rapport som Nationella expertrådet för klimatanpassning lämnade till regeringen den 9 februari.