I slutet av maj låg det fortfarande kvar ett område med 10-50 cm tjock is till sjöss i nordöstra Bottenviken utanför Haparanda och Kemi. Den ihållande värmen fick dock isen att driva isär och smälta och den 4 juni konstaterade vi att det var helt isfritt, fortsätter Magnus Larsson.
Mild inledning av hösten, kylan kom i oktober
September var en varm månad och avkylningen av ytvattnet gick sakta. I oktober fick vi dock betydlig kallare väder och avkylningen tog fart. I inre vikar i norra Bottenviken noterades den första tunna isen redan den 23 oktober.
Detta är ovanligt tidigt och de senaste 33 åren har vi endast haft ett tidigare datum för den första konstaterade isen, det var1992 då den första isen kom den 22 oktober. Det tredje tidigaste datumet var den 25 oktober 2021, säger Magnus Larsson
Kallt i november, december och januari
I november fortsatte kylan och isläggningen tog fart i Bottenviken och norra Kvarken. Den 6 december blev Norra Kvarken överbryggad med tunn is för första gången denna vinter. Blåsväder tryckte sedan periodvis ihop isen och skapade nya öppna områden. Men i början av januari i samband med mycket kall väderlek lade sig Bottenviken helt och hållet för första gången denna vinter.
Vid denna tidpunkt hade även kustisar börjat bildas långt söderut, ända ner till Blekingeskärgården. Och på den finska och Baltiska sidan fanns rätt utbredda områden med nyis eller tunn jämn is, berättar Magnus Larsson.
Maximal isutbredning den 12 februari
I slutet av januari drog djupa lågtryck fram och vindarna rev upp isen och packade den åt nordost i Bottenviken. Den totala isutbredningen blev därmed halverad under några dagar. En ny köldknäpp i början av februari bildade dock nyis över stora områden och den 12 februari fick vi så denna vinters maximala isutbredning med 135 000 km2.
Så här långt fram på vintern är ytvattnet rejält avkylt och isläggningen kan då gå riktigt snabbt vid kalla förhållanden. Den maximala isutbredningen som då på några dagar nåddes är att betrakta som normal, dock med en stor andel tunnare is, säger Magnus Larsson.
![Iskarta den 4 februari 2024](/polopoly_fs/1.208598.1717746022!/image/Iskarta-240204.png_gen/derivatives/Original_542px/image/Iskarta-240204.png)
![Iskarta den 12 februari 2024 Iskarta den 12 februari 2024](/polopoly_fs/1.208601.1717746181!/image/Iskarta-240212.png_gen/derivatives/Original_542px/image/Iskarta-240212.png)
Maxiskarta den 12 februari 2024
Avsmältningen tog fart
Från mitten av februari bröt mildare luft periodvis fram och isutbredningen minskade snabbt, åtminstone i södra och mellersta Skandinavien. Isen i de norra farvattnen sköts ihop norrut och ökade då istället i tjocklek. Till sjöss i norra Bottenviken blev isen 30-90 cm tjock. Detta påverkade sjöfarten till hamnarna i norr som tidvis hade ökat assistansbehov.
Kallare i april
I april blev det åter lugnare och kallare förhållanden och avsmältningen av isen saktade in. Även i början av maj låg det kvar rejäl is till sjöss i delar av Bottenviken och de norra skärgårdarna hade 50-80 cm fastis.
Värmen kom i maj
Till slut kom dock värmen och från den 10 maj avancerade varm luft upp över hela landet och satte fart på avsmältningen. Ganska snart blev skärgårdarna isfria ända upp i norr, men som vanligt så tog det lite längre tid att få isen till havs att smälta bort. Den 4 juni kunde SMHIs istjänst konstatera att det var helt isfritt.
![Diagram daglig isutbredning issäsongen 2023-2024 Diagram daglig isutbredning issäsongen 2023-2024](/polopoly_fs/1.208596.1717745581!/image/daglig-isutbredning-23-24-ML.png_gen/derivatives/Original_542px/image/daglig-isutbredning-23-24-ML.png)