Året inleddes med riklig nederbörd i södra Sverige, på sina håll kom det så mycket som fyra gånger mer än normalt första halva av januari. Detta innebar rekordnederbörd för några av SMHIs meteorologiska stationer, till exempel i Norrköping där det tidigare januarirekordet från 1939 slogs.
Kartan visar den summerade nederbörden för perioden 1 januari till 17 januari 2023 i procent av periodens medelnederbörd för normalperioden 1991 – 2020. Analysen bygger på observationer från cirka 400 stationer som rapporterar in nederbördsmätningar varje dag.
Konsekvenser för samhället
För första gången sedan de konsekvensbaserade vädervarningarna infördes 2021 utfärdade SMHI varningar för översvämningar. Det är varningar som gäller om känsliga objekt som vägar och byggnader riskerar att översvämmas vid sjöar och större vattendrag.
Varningsnivån beror på graden av bedömd påverkan och avgörs i samverkan mellan SMHI och berörd länsstyrelse. För översvämning finns orange och röd varning, röd är den allvarligaste. I mitten av januari varnades det även för höga flöden i flera områden. Höga flöden medför att det är mycket vatten i vattendragen som rör sig med höga strömningshastigheter, och kan innebära fara för personer som befinner sig i eller nära vattendraget.
Översvämning uppstår ibland som en konsekvens av höga flöden, men inte alla översvämningar får en egen varning. Eftersom rena översvämningsvarningar endast utfärdas på orange och röd nivå innebär det att mindre omfattande översvämningar, till exempel på åkermark eller vid mindre vattendrag där enstaka vägar eller byggnader kan påverkas, inte alltid fångas upp av denna varningstyp.
Några av de mest drabbade större vattendragen var Nissan, Tidan, Lagan och Kilaån, där flödena hade en återkomsttid på över 25 år, det vill säga de förväntas uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 25 år eller mer sällan. I delar av Nissan och i Kilaån var återkomsttiden över 50 år.
– Vädervarningssystemet bygger på samverkan mellan SMHI och lokala aktörer, och på att varningskriterier är lokalt anpassade. Eftersom varningssystemet fortfarande är nytt och det nu var första gången SMHI gav ut översvämningsvarningar är det viktigt att ta vara på erfarenheter och att även se över varningskriterier om det behövs, säger Lisa Lind tillförordnad chef SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst.
Rekordnivåer på flera mätstationer
Vid fem av SMHIs hydrologiska mätstationer uppmättes rekordflöden, två av dessa stationer har längre tidsserier. Flödet mäts i kubikmeter per sekund.
| Namn | Vattendrag | Datum | Flöde | Startår |
|---|---|---|---|---|
| Kila | Kilaån | 15 jan | 9,99 | 1979 |
| Loversbro | Hagbyån | 16 jan | 13,44 | 2012 |
| Hestraviken | Nissan | 17 jan | 58,62 | 2019 |
| Galgbacken | Tidan | 16 jan | 34,32 | 1992 |
| Vagelö | Hällestadsån | 13 jan | 46,49 | 2017 |
Blir det vanligare med vinterflöden?
Nederbörd som faller det här tiden på året ger mer avrinning eftersom växtligheten inte tar upp lika mycket vatten som under vår och sommar. Markförhållandena, till exempel jordart och om det är tjäle eller mycket vatten i marken, påverkar också hur snabbt nederbörden ger effekt på vattenflödena. Vinterflödena ökar med ett varmare klimat och vid SMHIs mätstation Galgbacken i ån Tidan syns det att det inte är ovanligt med höga flöden på vintern, även om årets vattenflöde sticker ut som det högsta uppmätta.
De rejäla vattenflödena bidrog senare till att höja både Vänerns och Vätterns vattennivå som SMHI rapporterat om tidigare.