Temperaturen i Sverige stiger mer än för jorden som helhet
Uppdaterad
Publicerad
Årsmedeltemperaturen i Sverige ökar ungefär dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden. SMHI har nu uppdaterat klimatindikatorerna för Sverige med 2018 års data. Av de senaste 30 åren är det bara två år som varit kallare än normalt.
– För hela Sverige har årsmedeltemperaturen stigit väsentligt mer än det globala medelvärdet. Det är en utveckling som ligger i linje med vad vi kan förvänta oss utifrån de klimatscenarier som finns och beräkningar av hur den globala uppvärmningen kan påverka oss, något vi alltså ser hända redan idag, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
För den 30-årsperiod vi just nu är inne i och som startade 1991, är den genomsnittliga temperaturökningen i världen 0,73 grader (1991-2018) jämfört med 1861-1890, som brukar användas för att representera så kallad förindustriell tid. I Sverige visar SMHIs mätningar att årsmedeltemperaturen har ökat lite mer än dubbelt så mycket, 1,7 grader för samma period.
Långa mätserier visar hur Sveriges klimat förändras
Den globala uppvärmningen är ojämnt fördelad över jordklotet och även mellan olika delar av året. För att följa förändring av klimatet i Sverige uppdaterar SMHI årligen ett antal klimatindikatorer. Dessa klimatindikatorer baseras på SMHIs mätningar runt om i landet som på vissa platser påbörjades 1860, och alltså har pågått i över 150 år.
– Temperaturen ökar snabbare i Arktis, framför allt under vintern, och det märks även hos oss i Sverige. I norra Sverige är ökningen som störst under vintern medan den är svagast under sommaren, säger Erik Engström, chef för enheten för klimatinformation och statistik på SMHI, utifrån en temperaturjämförelse av perioden 1991-2017 med normalperioden 1961-1990.
För Sverige var 2018 det åttonde varmaste året sedan 1860, enligt SMHIs temperaturmätningar. De senaste 30 åren är det bara två år, 1996 och 2010, som varit kallare jämfört med medeltemperaturen för 1961-1990, som är den referensperiod som används för väder- och klimatjämförelser.
Fotnot: Beräkningen av den globala medeltemperaturen för 1991-2018 baseras på datasetet HadCRUT4.
I ett pressmeddelande pekar WMO på att de fysiska tecknen och socioekonomiska effekterna av klimatförändringen accelererar. Det beror på att rekordhöga nivåer av växthusgaser gör att den globala temperaturen stiger mot allt farligare nivåer.
WMO pekar på rekordhög havsvattennivå liksom exceptionellt höga land- och havstemperaturer de senaste fyra åren. Den uppvärmande trenden har pågått sedan århundradets början och förväntas fortsätta.
WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas säger i pressmeddelandet att sedan rapporten ”State of the Climate” presenterades första gången för 25 år sedan, har klimatvetenskapen nu uppnått en robusthet som tydligt visar att den globala temperaturen ökar och att detta för med sig snabbare höjning av havsnivån, krympande havsisar och glaciärer liksom extremväder som värmeböljor.
Några viktiga indikatorer för klimatförändringen har blivit mer uttalade. 1993, när WMO:s första ”State of the Climate” publicerades, var halten av koldioxid i atmosfären 357,0 ppm (parts per million, miljondelar). År 2017 var halten 405,5 ppm och för 2018 och 2019 väntas halterna av växthusgaser i atmosfären öka ytterligare.
WMO konstaterar också att de flesta naturkatastrofer under 2018 var kopplade till extremväder och klimat. Händelser som till exempel översvämningar, orkaner, värmeböljor och bränder påverkade nära 62 miljoner människor.
Exempel på globala klimatindikatorer
Global temperatur jämfört med förindustriell tid
År 2018 var 0.98 °C (+-0.12 °C) grader varmare än medelvärdet för 1850-1900.
Global medelhavsnivå
År 2018 var den globala medelhavsnivån den högsta som uppmätts, cirka 3,7 millimeter högre än 2017.