WMO konstaterar i rapporten bland annat att:
- Atmosfärens halt av växthusgaser fortsätter öka.
- För januari-september 2024 var den globala medeltemperaturen 1,54 (±0,13) °C över förindustriell nivå
- Uppvärmningen på lång sikt, mätt under decennier, är nu cirka 1,3°C och alltså fortfarande under 1,5°C
- Havsisens utbredning i Antarktis var den näst lägsta som uppmätts efter 2023 såväl för sommarens minimum (februari 2024) som för vinterns maximum (september 2024).
- Minskningen av glaciärer accelererar.
- Haven fortsätter ta upp värme och den globala havsnivån stiger i högre takt.
- Extrema väder- och klimathändelser leder till omfattande ekonomiska och mänskliga förluster i stora delar av världen.
Publikationen State of the Global Climate 2024 - Update for COP29 på WMO:s webbplats
Pressmeddelande från WMO den 11 november 2024 - på WMO:s webbplats
”Uppmätta globala temperaturavvikelser vid dagliga, månatliga och årliga tidsskalor är utsatta för stora variationer, delvis på grund av naturfenomen som El Niño och La Niña. De bör inte likställas med det långsiktiga temperaturmålet som fastställts i Parisavtalet, som hänvisar till globala temperaturnivåer som upprätthålls som ett genomsnitt över decennier”, säger Celeste Saulo, WMO:s generalsekreterare i ett pressmeddelande. Hon säger vidare:
”Det är viktigt att förstå att varje del av en grad spelar roll. Oavsett om det handlar om en nivå under eller över 1,5°C uppvärmning, så kommer varje ytterligare temperaturökning leda till ökade extremer, effekter och risker.”
Klimatforskningen viktig
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, betonar vikten av fortsatt klimatforskning:
Det är oerhört viktigt att vi fortsätter forska om klimatsystemet så att vi kan ta fram relevant klimatinformation inte minst som hjälp i arbetet med tidiga varningar och klimatanpassning. Vi får hela tiden exempel på att mer behöver göras här, till exempel i de svåra översvämningarna som drabbade stora delar av Central- och Östeuropa under september och nu senast området kring Valencia i Spanien. För båda dessa händelser har så kallade attributionsstudier visat att sannolikheten för den typen av intensiv nederbörd ökat till följd av människans klimatpåverkan. Bättre kännedom om hur sådana händelser kan fortsätta förändras i ett allt varmare klimat är nödvändigt.
Enda sättet att komma till bukt med problemen och vända utvecklingen är att mycket snabbt få ner utsläppen av växthusgaser. Först när de når nettonoll-nivå kan den globala uppvärmningen avstanna. Ökade ambitioner i klimatarbetet på alla nivåer från globalt till nationellt och lokalt perspektiv är nödvändigt här och något som just nu diskuteras på COP-mötet i Baku.