Sammanfattning
Ytvattentemperaturen var normal i hela området (någon grad lägre vid W Landskrona i Öresund). I Kattegatt, Öresund och hela södra Östersjöns ytvatten förekom ännu förhöjda fosfathalter. Silikathalterna i Bornholmsbassängen var åter normala, medan de i Kattegatt, Öresund och Arkona fortfarande var högre än normalt. I Skagerrak hade det skett en nedgång av fosfat- och ilikatkoncentrationen till normal nivå. Koncentrationen av nitrat låg under detektionsgränsen med undantag av Släggö (se Skagerrak). Syrehalter lägre än 2 ml/l förekom i hela egentliga Östersjön på djup större än 70-90 meter. Svavelväte återfanns i östra och västra Gotlandsbassängerna från 125-145 meters djup. Klorofyllfluorescens omkring 10 meters djup registrerades på Fårödjupet och i västra Gotlandsbassängen, där algblomning pågick. Nitrathalten låg under detektionsgränsen i hela Östersjön, så blomningen var förbi i övriga delar. I centrala Skagerrak uppmättes fluorescensmaxima på 20 meters djup.Vid Släggö gav landavrinningen gynnsamma förhållanden för algtillväxt. I slutet på expeditionen noterades en algblomning vid Anholt E, som gynnats av det lugna vädret.