Sveriges kommuner är skyldiga att följa upp luftkvaliteten i sin kommun för att vid behov vidta åtgärder. Umeå kommun valde att anlita SMHI för att uppdatera den tidigare genomförda kartläggningen för år 2007 och få ett övergripande underlag om luftkvaliteten i tätorten, vad gäller halterna av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Umeå har sedan tidigare haft problem med luftkvaliteten vid de mest trafikerade gatorna i de centrala stadsdelarna. Utsläppens storlek spelar en stor roll för haltnivåerna av luftföroreningar, liksom de meteorologiska förhållandena.
Höga halter av kvävedioxid
Mätningar tillsammans med beräkningar med SMHIs webbaserade system SIMAIR visar att halterna av kvävedioxid överskrider miljökvalitetsnormen i de mest trafikerade gatorna i centrala Umeå.
– Umeå har vintertid problem med luftkvaliteten vid de mest trafikerade gatorna i de centrala stadsdelarna, även om luftkvaliteten de senaste åren blivit något bättre. I arbetet med stadsutveckling, detaljplaner samt i arbetet med åtgärdsprogram och uppföljningar är beräkningar av halter viktigt, säger Annika Söderlund, chef för miljöplanering i Umeå kommun.
För halter av partiklar (PM10) är luftkvalitetssituationen bättre. Här ligger halterna i Umeå långt under miljökvalitetsnormen. I centrala Umeå är halterna lägre än vad kartläggningen i SIMAIR visar då dammbindningsåtgärder vidtas, vilket inte har beaktats i beräkningarna.
– Den nya kartläggningen visar att halterna av kvävedioxid och partiklar är lägre än vad den förra kartläggningen indikerade. Detta gäller framför allt utanför den centrala stadskärnan. Vi har utvecklat SIMAIR så att beräkningarna på ett bättre sätt tar hänsyn till gaturumsdimensionerna, det vill säga avståndet mellan husväggar och byggnadernas höjd, till varje gata även vid en större kartläggning, säger Johan Arvelius, SMHI, som ansvarat för kartläggningen.
Kartor visar luftkvaliteten vid alla vägar
Med SMHIs luftkvalitetsverktyg SIMAIR kan dessa typer av heltäckande karteringar tas fram. Kartorna som visar hur luftkvaliteten är, kan användas som beslutsunderlag i kommunens luftvårdsarbete eller som presentationer för allmänheten, till exempel på kommunens webbsida.
Vägtrafiken är en av de mest betydelsefulla källorna till luftföroreningar. Med hjälp av kartorna som tas fram med hjälp av SIMAIR kan kommunens tjänstemän och politiker snabbt få en bra överblick över luftkvaliteten för alla vägar i Umeå tätort. Kartorna finns även publicerade för allmänheten via en karttjänst på Umeå kommuns webbplats, www.umea.se/luft. Utöver halter vid vägar har yttäckande halter även en bit bort från vägarna tagits fram.
– Vi är nöjda med karteringen som SMHI utfört i vår kommun. Utöver de mätplatser som vi har idag får vi en bättre överblick över luftkvaliteten i tätorten. Utifrån resultaten kan vi inrikta åtgärder till de mest utsatta vägavsnitten för att förbättra luftkvaliteten. Umeå kommun arbetar aktivt med att förbättra luftkvaliteten och för att utvärdera dagens och framtidens luftkvalitet används bland annat modellsystemet SIMAIR, säger Annika Söderlund, chef för Miljöskydd på Umeå kommun.
– Kommunen kommer även att kunna använda de detaljerade beräkningar som SMHI gjort som ett underlag i arbetet med stadsutvecklingen, fortsätter Annika Söderlund.
Modellberäkningar kompletterar mätningar
Inom SMHI finns en bred och djup kompetens inom luftmiljö, dessutom kraftfulla verktyg för att göra kartläggningar och analyser. Med hjälp av SIMAIR, SMHIs eget webbaserade system kan kommuner, luftvårdsförbund och andra regionala aktörer enkelt och kostnadseffektivt utvärdera halterna av luftföroreningar i vägars närområde.
– Fördelen med modellberäkningar är att luftkvaliteten kan utvärderas över större områden än vad som är möjligt med hjälp av mätningar i enstaka punkter. De två metoderna kompletterar därför varandra väldigt bra. säger Johan Arvelius, projektledare på SMHI för karteringen av luftkvalitet i Umeå.
Beräkningarna har gjorts genom att för varje segment av en gata, oftast ett eller ett par kvarter långt, göra en spridningsmodellering med ett helt års meteorologi timme för timme. Modellerna som används tar förutom de meteorologiska parametrarna hänsyn till:
- Om det finns bebyggelse längs gatan, något som påverkar spridningen av luftföroreningar.
- Hur brett det är mellan byggnaderna och hur höga de är.
- Hur mycket trafik det är av olika fordonstyper.
- Vilken hastighetsbegränsning som råder.
- Hur trafiken varierar mellan dygnets timmar och mellan olika veckodagar.
- Om och när det blir köbildning på gatan tas med i beräkningen.
Trafikunderlaget kommer från Umeå kommun och är baserat på trafikmätningar och skattningar. Även kartunderlag med byggnader inklusive deras höjd för hela tätorten har tagits fram av Umeå kommun.
– Det är tacksamt i ett sådant här fall som Umeå där det finns mätningar av de parametarar vi modellerat på ett ställe. Då kan vi jämföra med dem och korrigera för avvikelser. I det här fallet har vi fått korrigera halterna av kvävedioxid, som underskattas i modellen, till viss del på grund av att de verkliga utsläppen från dieselbilar är större än de officiella utsläppssiffrorna, som brukar kallas dieselgate, säger Johan Arvelius.
– SIMAIR ger en komplett kartering tack vare att vi har läst in trafikdata från alla vägar som Umeå kommun har levererat. Dessutom har SMHI utvecklar en metodik för att automatiskt läsa in hushöjder till emissionsdatabasen i SIMAIR. Det gör att gatururmsparametrarna kan anpassas individuellt för varje gata utifrån vilka hus som faktiskt finns längs gatan. Detta är en stor förbättring framför allt för modelleringen av partikelhalter och kvävedioxid, då damm tenderar att samlas i slutna gaturum och virvla upp av trafiken, avslutar Johan.