Gemensamt arbete för att öka kunskapen om vattenuttag, en förutsättning för hållbar vattenhantering idag och i framtida klimat

Vattnet i våra sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin används till mycket: till exempel till industri, jordbruk och dricksvatten. För att veta hur mycket vatten som kan tas ut och användas utan att det påverkar tillgången på vatten, behövs en samlad kunskap om detta. Därför har SMHI fått i uppdrag av regeringen att arbeta fram ett förslag på hur man kan samla denna information på ett användbart och rättssäkert sätt.  

2018 påbörjade SMHI ett projekt för ökad kunskap om vattenuttag. Bakgrunden var ett regeringsuppdrag som kom av ett behov uttryckt från flera myndigheter. 

I 2019 års regleringsbrev står att SMHI får använda medel för ”...kunskapsuppbyggnad och sammanställning av vattenuttag på avrinningsområdesnivå som underlag för regionala och lokala vattenförsörjningsplaner i samarbete med relevanta myndigheter och sektorer…”.

Detta har följts upp 2020 med resurser för att avsluta pågående projekt.

Arbetet med projektet utförs i samverkan med: länsstyrelser, vattenmyndigheter, Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statistiska centralbyrån (SCB), Svenskt vatten, Myndigheten för Samhällskydd och beredskap (MSB), Boverket och Livsmedelsverket.

Vad är ett vattenuttag?

Ett vattenuttag är bortledande av vatten. Det kan till exempel vara uttag för industriell verksamhet, dricksvattenproduktion eller bevattning. Projektet fokuserar på vattenuttag från sektorerna ovan och även på uttag och överledningar av vatten som sker för vattenkraftändamål då dessa har den största påverkan på flödet i Sveriges vattendrag. Uttag från både ytvatten och grundvatten ingår i uppdraget.

Olika typ av uttag

SCB tar fram övergripande statistik för vattenuttag för län, vattendistrikt och på nationell skala. Högre upplösning går inte att få i dagsläget. Efterfrågan på statistik på kommunnivå eller avrinningsområdesnivå ökar och i dagsläget är tillgänglig information om vattenuttag på denna nivå bristfällig. Detta beror både på rådande sekretess och att det inte finns krav på insamling.

Ett cirkeldiagram som visar Sveriges vattenanvändning.
Sveriges vattenanvändning 2015. Källa SCB 2017. Förstora Bild

De olika sektorernas vattenanvändning skiljer sig åt. Industrin står för den största delen av det vatten som används medan jordbrukssektorns behov av vatten enbart står för tre procent av uttagen. I de områden där det finns störst risk för vattenbrist kan däremot uttag för bevattning ha stor påverkan på vattentillgången på grund av att uttagen sker under perioder med låga vattenflöden och låga grundvattennivåer.

Olika vägar för insamling

Det är en lång väg kvar tills vi har tillräckligt god kunskap om vattenuttagen i landet. Projektet har fokuserat på att hitta vägar för insamlingen så att viktiga vattenuttagsuppgifter på sikt kan samlas in på ett rättssäkert sätt.

För att arbeta för att kunskap om vattenuttag samlas in behöver olika angreppssätt användas:

  • Insamling via länsstyrelsernas tillsynsverksamhet
  • Frivillig insamling. Verksamhetsutövaren rapporterar vattenuttagsuppgifter direkt till exempel SGU eller SMHI
  • Insamling via rapporteringskrav. Innebär lagändring med krav på insamling av vattenuttag.
  • Beräkning av uttag med hjälp av schabloner. Till exempel beräkning av vattenuttag för bevattning eller uttag till enskilt vatten.

Alla dessa vägar utvärderas och testas i projektet.

Kunskap en förutsättning för en trygg dricksvattenhantering

Det finns ett stort behov av uppgifter om hur mycket vatten som tas ut från och förs tillbaka till vattendrag, sjöar och grundvatten.

Utan kännedom om vattenuttag finns ingen helhetsbild av vattenbalansen vid lågflöden och låga grundvattennivåer med information om hur mycket vatten som finns i mark, grundvattenmagasin, sjöar och vattendrag. Det kan leda till felprioriteringar av vattenanvändningen vilket i sin tur kan leda till vattenbrist för bland annat dricksvattenförsörjning, livsmedelsproduktion och industri. Det kan också få allvarliga konsekvenser för ekosystemen.

Kunskap om vattenuttag behövs även inom arbetet med vattendirektivet, vid tillståndsgivning och rapportering av Sveriges vattenanvändning till bland annat Eurostat, EEA (Europeiska Miljöbyrån) och FN.

Rapportering

Projektet kommer att slutrapporteras mot departementet i slutet av 2020. 

Följande dokument finns redan framtagna inom projektet:

  • Behovsrapport som beskriver hur och varför vattenuttag behöver samlas in ur ett nationellt perspektiv
  • Rapport kring framtagande av schabloner för beräkning av enskild vattenanvändning för Sveriges delavrinningsområden
  • Industrins vattenanvändning och Svenska Miljörapporterings-portalen -En jämförande studie av företagspopulationer (Författare: SCB)
  • Resultat PM – Tillsynskampanj för vattenuttag (Författare: Länsstyrelserna)

Projektet har bland annat presenterats på:

  • Konferens om vattenbristuppdragen, Kalmar
  • Havs och Vattenforum 2018, Göteborg
  • Vattenstämman 2019, Örebro
  • Havs och Vattenforum 2019, Göteborg
  • Grundvattendagarna 2019, Lund

Relaterade dokument/rapporter finns under "Relaterat".