Vi har lärt oss att årets längsta natt är den mellan den 21 och 22 december, men i år är det i stora delar av Sverige i stället natten mellan den 20 och 21 december. Detta är något som inte skett sedan år 1896.
I år inträffar vintersolståndet klockan 11.44 den 21 december. Här i Norrköping är lokal middagstid klockan 11.53 den 21 december. Vintersolståndet infaller alltså en aning före lokal middagstid eller under förmiddagen om man så vill.
Det innebär att vintersolståndet ligger något närmare natten mellan den 20 och 21 än mellan den 21 och 22. Detta gäller i runda slängar från Stockholm och västerut. I nordöstra Norrland, ungefär från Örnsköldsvik och norrut, är även i år natten mellan den 21 och 22 december årets längsta. Där får man vänta till nästa skottår 2020.
I västligaste Sverige däremot, det vill säga vid Bohuskusten, hade man årets längsta natt den 20/21 december redan vid förra skottåret 2012.
Hårklyverier
Det här är egentligen inget annat än teoretisk kuriosa. Skillnaden i de båda nätternas längd är bara någon sekund om ens det och inget som är märkbart i praktiken. Men det utgör ändå en bra utgångspunkt för en diskussion om egenskaperna hos vår nuvarande gregorianska kalender.
Den gregorianska kalendern
En bra tumregel är att vintersolståndet infaller mitt på dagen den 21 december om det är skottår. Påföljande år infaller vintersolståndet på kvällen den 21 och ännu nästa år mitt i natten mellan den 21 och 22. Det fjärde och sista året i skottårscykeln infaller vintersolståndet på morgonen den 22.
Skulle mönstret hålla i sig så skulle vintersolståndet året därefter infalla mitt på dagen den 22 december. Men då är det återigen skottår och allt förskjuts ett dygn bakåt i kalendern. Det är alltså återigen vintersolstånd mitt på dagen den 21 december och vi är tillbaka där vi började.
Men bara nästan. För varje skottårscykel tidigareläggs tidpunkten för vintersolståndet med en knapp timme. Eftersom det går 25 skottårscykler på ett århundrade närmar sig förändringen ett dygn på 100 år.
Skulle man inte kunna återställa ordningen genom att hoppa över skottåret en gång vart hundrade år? Jo, det är det vi gör, dock med en viss modifikation. Förskjutningen under hundra år är inte ett helt dygn, utan uppgår snarast till cirka 18 timmar.
Under en 400-årsperiod hoppar man därför över endast tre skottår i stället för fyra. Närmare bestämt hoppar vi över skottdagen det första året i varje århundrade, såvida inte hundratalssiffran är jämnt delbar med fyra. På så sätt var år 2000 skottår medan år 1900 inte var det och 2100 inte heller kommer att bli det.
Ända sedan sekelskiftet 1900 har tidpunkten för vintersolståndet gradvis tidigarelagts för varje skottårscykel. År 2096 kommer vintersolståndet, liksom vårdagjämningen, sommarsolståndet och höstdagjämningen att ligga så tidigt det kan bli. År 2100 hoppar vi över skottdagen och ordningen är återställd.
På det här sättet ser den gregorianska kalendern till att årstiderna ligger kvar på samma ställe i almanackan över mycket lång tid.
Den gregorianska kalendern är en förbättring av den tidigare julianska kalendern. Den gregorianska kalendern började införas i de katolska länderna år 1582, medan det i Sverige dröjde det till år 1753.
Eftersom den gregorianska kalendern innehåller en 400-årscykel så kan man kanske säga att den fortfarande är en ganska ny företeelse. På mycket lång sikt kan den kanske kräva ytterligare någon korrektion, exempelvis år 4 000, 8 000, 12 000 och så vidare.
Den som lever får se!