För hundra år sedan, 1924, upplevde landet ett riktigt översvämningsår. Vinterflöden med isproppar gav översvämningar i södra Sverige, vårfloden var besvärlig i Mellansverige och höstflöden på grund av mycket regn gjorde att Vänern blev hög. Mälaren, Hjälmaren och Vättern hade sina högsta vattennivåer under 1900-talet detta år, Mälaren och Hjälmaren i samband med vårflödena och Vättern i augusti.
I en av våra artiklar i SMHIs kunskapsbank om historiska översvämningar kan vi läsa en sammanfattning tillsammans med utdrag från SMHAs årsbok. Där handlar det mest om flöden och vattennivåer vilket är intressant för hydrologer. Men vilka blev konsekvenserna? Hur skulle ett översvämningsår anno 1924 påverka oss idag?
För 100 år sedan var landets sjöar och vattendrag inte så kraftigt reglerade som idag. Dammar fanns det gott om, men överblick och samordning av detta över hela avrinningsområden saknades till stor del. I de stora älvarna i norr, hade vattenkraftutbyggnaden inte kommit långt och förmågan att lagra upp vårfloden var betydligt mindre än idag.
Det var garanterat svårare att kontrollera vattenflödena för 100 år sedan. Å andra sidan saknades en stor del av den känsliga infrastruktur som vi har idag vid sjöar och vattendrag.
Blir det vanligare med översvämningar i dagens klimat?
En fråga vi ofta får på SMHI är om det blivit vanligare med översvämningar idag. Ofta önskas ett snabbt och enkelt svar. Här behöver vi bli myndighetstråkiga och statistiskt korrekta. Vad innebär frågan egentligen?
På SMHI kan vi relativt enkelt se om det blivit vanligare eller ovanligare med olika typ av flöden och vattennivåer på olika platser. Utforska gärna klimatindikatorn Vattenflöde. Här syns exempelvis översvämningsåret 1924 om du ställer in parametern högsta flöde för Norra och södra Östersjöns vattendistrikt.
Vilken effekt flödena har på samhället är dock inte samma sak. Vi människor har både säkrat oss mot höga flöden och översvämningar men också blivit känsligare i och med att vi rent ytmässigt brer ut oss och bygger på områden som tidigare inte byggdes på.
Den mänskliga påverkan på sjöar och vattendrag har också påverkat flödena och risken för översvämningar. Dessutom kan orsaken till översvämningen vara olika:
- Skyfall
- Långvarigt regn
- Snösmältning
- Högt vattenstånd i havet
Beroende på vad du tittar på kan statistiken, och alltså svaret på frågan, bli olika för den plats du är intresserad av.
Ett varmare klimat ger ett mer intensivt hydrologiskt kretslopp
Något som är enklare att svara på är att ett varmare klimat snabbar upp vattnets kretslopp. Mer vatten avdunstar och kan hållas i luften och mer nederbörd kommer falla över landet. Risken för skyfall ökar. Havet stiger.
Det är tydligt att framtida klimat kommer innebära en annan typ av risker kopplat till översvämningar. Här pågår redan mycket och välbefogad klimatanpassning.
Året 1924 var en tid då Sverige på många sätt byggdes upp. Nu är vi i en tid då vi behöver bygga om. För vatten flödar alltid mot lägsta punkten och kommer alltid att fortsätta flöda.
//Katarina