Våra nederbördsrekord och även andra sorters väderrekord gäller vanligtvis för kalendermånader och kalenderår. Men vad skulle vi få för värden om vi tittar på nederbördsmängder över godtyckliga perioder på 31 dygn respektive 365 dygn. Jag har tittat lite närmare på detta.
Nederbördsmängder över 365 dygn
Det svenska rekordet för årsnederbörd är 1866,1 mm i Mollsjönäs i Västergötland år 2008. Stationen ligger i ett mycket nederbördsrikt område vid Vättlefjäll nordost om Göteborg.
Om vi tittar på en 365-dygnsperiod som inte är strikt kopplad till kalenderåret så får vi en klart större nederbördsmängd. Mellan den 21 november 2007 och den 19 november 2008 föll nämligen 2134,8 mm i Mollsjönäs. Detta är också den största nederbördsmängd över 365 dygn som uppmätts i Sverige.
Den näst största årsnederbörden i Sverige är 1725,4 mm i Baramossa i sydligaste Halland år 2007. Även i det fallet kommer vi över 2000 mm om vi väljer en annan 365-dygnsperiod. Mellan den 30 september 2006 och den 29 september 2007 fick man där 2040,5 mm.
Varför inte rekord över 366 dygn?
Ett kalenderår kan ju vara 366 dygn om det är ett skottår. I det här fallet blir det ingen större skillnad om vi utsträcker tidsspannet till 366 dygn. Det är samma tillfälle det handlar om och ger en skillnad på bara 0,3 mm om vi lägger till ett extra dygn. Mollsjönäs fick 2135,1 mm under 366 dygn den 20 november 2007-19 november 2008.
Nederbördsmängder över 31 dygn
Det svenska rekordet för nederbördsmängd under en kalendermånad är 429,0 mm i Jormlien i Jämtland i januari 1989. Men det är inte detta fall som svarar för den största mängden under en godtycklig 31-dygnsperiod.
Det är i stället den näst största månadsmängden som är 395,2 mm i Riksgränsen i nordligaste Lapplandsfjällen i januari 1911. Om vi då lägger ett intervall på 31 dygn från den 16 januari till den 15 februari 1911 så redovisade Riksgränsen 477,4 mm.
Av den här mängden föll nästan 210 mm på bara tre dygn mellan den 20 och 22 januari. Observatören har antecknat att det till viss del skulle kunna röra sig om snödrev i samband med snöröjning på den närliggande Malmbanan. Men värdena blev godkända och månadssumman på 395,2 mm gällde som svenskt rekord fram till dess den överträffades i januari 1989.
Näst högsta värden
Hur som helst är det ändå en viss osäkerhet kring den exakta nederbördsmängden i Riksgränsen 1911, så låt oss för säkerhets skull titta på de näst högsta värdena.
På andra plats kommer 468,3 mm i Mjölkbäcken i södra Lapplandsfjällen den 17 januari till den 16 februari 1989. Den här summan ligger ganska jämnt fördelad mellan två kalendermånader. För Mjölkbäcken hamnar därför varken januari eller februari 1989 i absoluta toppskiktet i vår månadsstatistik.
Samma station svarar också för den tredje största 31-dygnsmängden. Det var när det här årtiondet var ungt som Mjölkbäcken fick 454,3 mm mellan den 28 december 2019 och 27 januari 2020. Mjölkbäckens januarimängd 2020 på 376,5 mm är den tredje största för en kalendermånad i Sverige.
Sverker Hellström