Blogg: Väderleken

Den senaste veckan har vi kunnat följa kampen mellan meteorologisk vår. Efter några dagar med vårtemperaturer även i delar av Svealand följde så kallare väder under helgen vilket begränsat hur långt norrut våren skulle kunna nå lagom till den 15 februari.

Under morgonen på Alla hjärtans dag den 14 februari inträffade en extremt stor temperaturökning i Naimakka. Mellan klockan 05 och 06 på morgonen svensk tid steg temperaturen med hela 19,8 grader från -29,3° till -9,5°. Detta är såvitt vi vet den största temperaturförändring som ägt rum under en timme under en februarimånad. Den tidigare största temperaturförändring i februari vi kunnat observera var 19,5 grader från Nikkaluokta i februari 1998. Den största temperaturförändring som observerats under en timme oavsett tid på året är 21,9 grader och inträffade den 23 januari 2003. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen gick då på en timme från -31,0° till -9,1°.

Data för den nya normalperioden 1991-2020 finns enkelt för nedladdning från SMHIs hemsida. Det samma gäller den tidigare normalperioden 1961-1990. För den ännu äldre normalperioden 1931-1960 är det inte riktigt lika enkelt, men det finns vissa knep för att komma åt data.

Efter en vinter med en kraftig spridning av virus, enkannerligen Covid-19, är det nog många som längtat efter våren och ljusare tider. Idag är det den 15 februari och ni vet nog vad det betyder, nämligen att den meteorologiska våren då kan börja anlända till Sverige.

I samband med ordentliga blåsväder kommer ofta frågan om inflöden till Östersjön upp. En rejäl dos med nytt vatten från Nordsjön som i slutänden kan lindra syrebristen i centrala Östersjöns djupare delar. Men hur fungerar det egentligen, vilka krafter är i omlopp när vattnet strömmar in genom Öresund? Vi tittar lite närmare på detta med utgångspunkt i den senaste stormen, och gör även en jämförelse med stora flöden i andra änden av Östersjöbassängen.

Meteorologisk vinter råder nu i nästan hela Sverige. Bara längst ner i södra Skåne samt kustnära områden i Götaland råder fortfarande meteorologisk höst. Detta gäller vid 11 av våra stationer. Dessa är Hoburg (Gotland), Ölands norra udde, Utklippan (Blekinge), Hanö (Blekinge), Hallands Väderö (Skåne), Falsterbo M + A (Skåne), Skillinge (Skåne), Lund (Skåne), Malmö (Skåne) och Malmö-Sturup (Skåne).

Världen förändras ständigt. Utöver naturliga variationer, är vi nu inne i en klimatförändring som går onaturligt snabbt.

Under helgen den 29-30 januari passerade stormen Malik över södra Sverige och blev därmed den första namngivna stormen under år 2022. Det är för övrigt den första namngivna stormen i Sverige sedan Laura i mars 2020.

Bland många äldre i södra Sverige är krigsvintrarna 1940-1942 närmast legendariska. Ingen av de tre vintrarna 1940-1942 i södra Sverige hade en speciellt kall decembermånad utan det var främst under januari och februari som den riktigt rejäla vinterkylan infann sig. Av de tre vintrarna var det vintern 1941/1942 som var den allra kallaste av de tre. Sannolikt isbelades hela Östersjön under en tid men den informationen är osäker på grund av andra världskriget.

Den 19 november 2020 blåste det västsydväst 25,4 m/s vid Väderöarna i Bohuslän. När den stormen bedarrat visste vi inte att det skulle dröja 14 månader innan vi åter skulle få uppleva stormvindar i våra farvatten. Men nu under torsdagen den 20 januari var det dags med nord 26,9 m/s vid Örskär, nordnordväst 25,8 m/s vid Söderarm och nordväst 25,1 m/s vid Fårösund-Ar.