Den globala medeltemperaturen för 2019 är 1,1 °C varmare än medeltemperaturen för år 1850-1900, den period som får representera förindustriella förhållanden i denna jämförelse. Endast år 2016 har varit varmare, ett år som präglades av en väldigt stark El Niño som hade en extra uppvärmande effekt, vilket i kombination med den långsiktiga klimatförändringen gav så höga temperaturer 2016.
I ett pressmeddelande säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas att med en temperaturökning på 1,1 °C sedan förindustriell tid, en havstemperatur som är rekordhög och med de nuvarande utsläppen av koldioxid till atmosfären går vi mot en temperaturökning på 3 till 5 grader mot slutet av seklet.
– Det är oroväckande att tiden går med fortsatt temperaturökning och stora utsläpp av koldioxid. Det blir allt svårare att se hur målsättningarna enligt Parisavtalet skall kunna klaras av, det vill säga att hålla temperaturökningen under två eller helst en och en halv grad jämfört med förindustriell tid, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
WMO pekar i sitt pressmeddelande också på att 2020 har inletts i samma anda som 2019 avslutades, med extremt väder och klimatrelaterade händelser. De tar Australien som ett exempel, där 2019 var det varmaste och torraste året som uppmätts, med massiva skogsbränder som påverkar människor och egendom, djurliv, ekosystem och miljö.
Värme lagras i havet
Mer än 90 procent av överskottsvärmen lagras i världshaven. Den 13 januari 2020 publicerades en studie från bland annat USA:s National Oceanic and Atmospheric Administration. Den visade att värmeinnehållet i havet är på rekordnivå 2019. De fem senaste åren har varit de fem varmaste även i haven, och de tio senaste åren har också varit de tio varmaste som noterats.
– Att havets värmeinnehåll slår rekord är föga förvånande, eftersom atmosfären fortsätter att värmas upp. Den här utvecklingen med nya rekord i havets värmeinnehåll varje år kommer sannolikt att fortsätta under många år, med havsnivåhöjningar och oceaniska värmeböljor som följd, säger Magnus Hieronymus, forskningsledare i havsklimat på SMHI.
