Att det blåser och regnar på hösten är inget vi vanligtvis höjer på ögonbrynen åt. Men ett oväder som Babet, namngivet av brittiska Met Office, förtjänar ändå ett par extra rader när det under den gångna helgen härjade i södra Sverige. Det var inte bara att Hanö noterade orkanmässiga 33,2 m/s i vindbyarna, att det var rakt ostlig vind förvånade de allra flesta. Dessutom hade ett antal lågtryck under första halvan av oktober krattat manegen för sällsynt höga vattenstånd längs sydkusten.
Västvindar fyllde Östersjön
Efter sensommarvärmen i september var det under första halvan av oktober 2023 ganska livlig lågtryckstrafik över Sverige. Ständiga västvindar blåste in vatten från Nordsjön så att vattenståndet i hela Östersjöbassängen vid mitten av månaden var en halvmeter över medelvattenståndet. Den 18 oktober vred vinden mot nord, vattnet i Östersjön tippades en aning söderut. Bordet var dukat för Babet.
Babet slog till i söder
På eftermiddagen den 18 oktober slog vinden om till ost och ökade dagen efter till kulingstyrka. Stora vattenvolymer började att skyfflas västerut i södra Östersjön, vattenståndet steg så sakteliga längs den svenska sydkusten och än mer vid Danmarks och Tysklands Östersjökuster.
Den ostliga vinden blåste vidare. Natten mot den 21 oktober noterade Hanö drygt 24 m/s i medelvind och vindbyar på 33 m/s. De flera tiotals kubikkilometer havsvatten som förflyttats österifrån in i den trånga delen av Östersjön väster om Bornholm svarade beredvilligt med kraftigt höjda vattennivåer på mellan en och två meter över medelvattenståndet.
Omfattande verkningar på land och till havs
På land vältes hundratals träd omkull i den ovanliga vindriktningen. Utmed kusterna lyfte vattnet upp bryggor på land, båtar slogs i spillror och sjönk. Massiva vågor på mer än fem meters höjd vällde in mot stränderna, grävde djupa hål i den mjuka sanden och tog med sig den ut till havs. När vinden blåser från öster har vågorna en mycket lång sträcka på sig att växa till innan de når Skåne eller Danmark, jämfört med de vanliga sydvästvindarna.
Högsta vattenstånden på över sex år
Längs Skånes och Blekinges sydkust kulminerade vattenståndet natten mot den 21 oktober. Högst nådde vattnet i sydväst, på Falsterbonäset noterade Skanör 135 cm över medelvattenståndet. Ystad hade 121 som högst, och Simrishamn i sydost kunde med 126 cm räkna hem ett nytt stationsrekord, tre centimeter högre än det tidigare rekordet från den 4 januari 2017. Blekingekusten klarade sig något bättre, men 95 cm över medelvattenståndet i Karlshamn och 84 cm vid Kungsholmsfort utanför Karlskrona är ansenligt höga vattenstånd.
Med den ostliga vinden svepte vattnet förbi den svenska sydkusten innan det kraschade in i den tyska och danska Östersjökusten. Där blev nivåerna betydligt högre än i Skåne, högst nådde vattnet i Flensburg med 227 cm. Andra stationer som nådde över två meter var Aabenraa med 216 cm, Eckernförde med 215 cm, Haderslev med 214 cm, Hesnæs och Sønderborg med 210 cm, samt Fynshav och Faaborg vilka båda noterade 203 cm. De flesta övriga danska och tyska stationer i sydvästra Östersjön uppmätte mellan 150 och 200 cm på kvällen den 20 oktober.
Men vattenståndet är uppmätt som om vattnet varit helt stilla, i verkligheten finns dessutom vågorna som slår in över pirar och bryggor, och som eroderar de sandiga kusterna så att strandlinjen kan förflyttas flera meter.
Tidigare stormar med höga vattenstånd i södra Östersjön
Senast vattenståndet i de södra delarna av Östersjön nådde nivåer liknande de under Babet var 2017. Under den 3 och 4 januari rörde sig ett lågtryck från Atlanten åt sydost över Svealand och Götaland. När lågtrycket passerat blåste det nordostlig vind upp till 23 m/s över Östersjön vilket pressade vattnet in mot den svenska ostkusten. med 154 cm över medelvattenståndet, Simrishamn hade 123 cm och Oskarshamn 116 cm.
Vädret under nyårsstormen 1904/1905 liknar till viss del vädret under ovädret i januari 2017. Även här hade vi ett lågtryck som rörde sig åt sydost över Östersjön mot Polen och nordostlig vind som följde i dess spår. Några direkta mätningar av vindhastigheten finns inte dokumenterade, men både Hanö och Utklippan vid Blekingekusten angav vinden till 12 Beaufort, det vill säga full orkan. Vattnet pressades ner till södra Östersjön från de östra delarna av Östersjön. I Ystad var havsvattenståndet 169 centimeter över normalnivån natten mellan den 30 och 31 december.
Stormfloden 1872 (Backafloden) - en Babet på steroider
Den mest intressanta parallellen till Babet är nog stormfloden den 13 november 1872. Trots att de ligger 151 år isär, så är väderutvecklingen mycket likartad i de båda fallen. Men 1872 var vattenståndsnivåerna ungefär en meter högre än under Babet, det vill inte säga lite. Stormfloden 1872 är troligtvis den största naturkatastrof som drabbat Östersjön i historisk tid.
På samma sätt som nu inför och under Babet blev vinden ödesdiger, som växlade riktning på ett elakartat sätt. Först en dryg vecka med hårda västvindar som fyllde hela Östersjön och tippade det österut mot den baltiska kusten. Så i ett slag vände allting. Vinden kom nu från motsatt riktning, nordost, ökade till orkanstyrka och drev vattnet rakt in i den sydvästra, trattformade delen av Östersjön. Tillsammans med tätt snöfall och minusgrader kunde det bara sluta på ett sätt – katastrof.
I Ystad uppmättes manuellt närmare två meter över medelvattenståndet. Vid den danska och tyska Östersjökusten steg flodvågen ännu högre. Med vattennivåer på tre meter eller mer blev förödelsen närmast total.
SMHIs föregångare, Meteorologiska Centralanstalten (MCA) grundades våren 1873, ett halvår efter stormfloden.
Jörgen Öberg, oceanograf