Utifrån våra samlade erfarenheter från samarbetsprocessen och utbytet mellan fallstudierna och forskarna inom projektet kan ett antal slutsatser dras. I denna del presenterar vi en sammanfattning av några av lärdomarna från projektet.
Behoven av skräddarsydd klimatinformation och dess detaljeringsgrad skiljer sig åt mellan fallstudierna, från väldigt specifika och exakta resultat för beslut om anpassningsåtgärder till mer allmän information som kan ge underlag för fortsatt planering. Det beror på flera faktorer såsom vilken typ av anpassningsutmaning man står inför, befintlig kunskap och tidigare erfarenheter av att arbeta med frågan och i vilket sammanhang informationen ska användas.
I planering av och beslut om anpassningsåtgärder går det inte alltid att särskilja klimat- och icke-klimatrelaterade problem och prioriteringar. Detta kan ha betydelse för i vilken utsträckningen informationen upplevs som relevant och användbar. För att förstå möjligheter och begränsningar i användandet av klimatinformationen är det därför viktigt att se bortom själva projektet och samarbetsprocessen och utgå ifrån ett beslutsfattarperspektiv.
Att gemensamt utforma frågeställningar och klimatinformation kan bidra till att övervinna flera av de hinder som identifierats i tidigare forskning som till exempel hantering av osäkerheter och brist på relevant information som kan ge stöd i anpassningsplaneringen och beslut om åtgärder.
En av utmaningarna i projektet har varit balansen mellan användarnas behov av konkret och praktiskt relevant information som också är intressant ur ett forskningsperspektiv. Samtidigt har användarnas behov visat sig kräva ny kunskap som ännu inte är tillgänglig vilket har medfört att det inte funnits utrymme inom projektet att omsätta informationen i form av verktyg för implementering. Att få del av den senaste forskningen är även något som ur användarnas perspektiv har upplevts som värdefullt.
Forskare och konsulter som jobbar med att ta fram klimattjänster, det vill säga skräddarsydd klimatinformation i olika format, spelar en nyckelroll i att översätta forskning till praktik för att stödja planerare och beslutsfattare inom klimatanpassning. I många fall kan det vara fördelaktigt att ha stöd av en facilitator som hjälper gruppen att jobba mot ett gemensamt resultat där olika röster och perspektiv finns representerade
En annan utmaning handlar om kontinuitet över tid. HazardSupport har varit ett relativt långt projekt och där personalomsättning både bland fallstudierna och forskarna har gjort att det ibland har brustit i kommunikationen. Inför kommande projekt är det viktigt att säkerställa att dokumentationen kring viktiga beslut och avvägningar som gjorts finns tillgänglig, t.ex. via en gemensam projektplattform, så att nytillkomna deltagare snabbt kan sätta sig in i projektet och följa processen.
Den långa projekttiden har samtidigt möjliggjort byggandet av långsiktiga relationer, gemensam förståelse och förutsättningar för nya samarbeten vilket är ett viktigt bidrag för att stärka anpassningskapaciteten och kvaliteten på den kunskap som utvecklas för att ge ännu bättre stöd i anpassningsarbetet i Sverige.