Sett över tid har vattendragen i landet påverkats av människan i stor utsträckning. Vi har historiskt använt större vattendrag för transport och har då successivt, eller i koncentrerade perioder påverkat vattendragen med rensningar, omledningar, uträtning med mera. Det finns lämningar redan från vikingatiden men skedde intensivt under den stora flottningsperioden.
Påverkan i jordbruksmarker
Fram till början av 1800-talet var bristen på energi större än bristen på odlingsbar mark. Under 1800 talets tidigare del ökade befolkningen i Sverige. Det ökande försörjningsbehovet och bristen på arbete i landet framkallade då en våg av nyodlingar med ökat intresse för sänkning och utdikning av sjöar.
Dikningsarbeten som utfördes efter 1800-talets mitt syftade i regel till att sänka grundvattennivån. Sjösänkning och dikningsarbeten främjades även denna tid på grund av medel från staten och juridiska lättnader.
lntresset för sjösänkningar förblev stort ända fram till 1940-talets slut. Sjösänkningarna upphörde så gott som helt på 1950-talet.
Enligt en undersökning gjord på SLU fanns det 2003 mer än en och en halv gång så många diken som naturliga vattendrag med en längd av 888 miljoner meter. I södra Sverige är diken vanligare än i norra Sverige.
En annan påverkan på vattendrag i odlingslandskap är att meandrande vattendrag rätats ut för att snabbare föra bort vatten.
Avvattningen idag beskrivs i artikeln ”Markavvattning – så leds vatten bort”.
Synen på produktiv mark har ändrats över tid.
I rapporten Sänkta och Torrlagda sjöar går det att läsa om hur synen på olika landskaps värde förändrats över tid.
Synen på slättsjöarna som huvudsakligen värdelöst impediment är endast något sekel gammal. För den forna naturahushållningen var de i stället rena skattkammare med starr- och fräkenslåtter, vasstäkt, rikt fiske och färska ägg om våren. Sjön var en tillgång, jämförbar med god åkerjord. Under 1800-talet och början av 1900-talet betraktades slättsjöarna av ekonomiska skäl enbart som improduktiva vattenytor, som täcker prima åkerjord och därefter snarast bör torrläggas. Av detta skäl har många slättsjöar i bygderna torrlagts.
....
Torftiga skogssjöar med steril botten finns del fortfarande gott om, då just deras fattigdom tjänar som skydd. Medan de rika sjöarna, fågelsjöarna, har blivit skrämmande få.