År 2017 antogs Stockholm, Bjuröklubb och Hoburg som de tre första svenska stationerna. 2021 antogs Abisko och 2023 antogs ytterligare fem stationer Falsterbo, Landsort, Svenska Högarna, Uppsala och Ölands norra udde som Centennial Stations.
Uppsala är med startår 1722 faktiskt den allra äldsta meteorologiska stationen i världen som utsetts till Centennial Station. Bland oceanografiska stationer finns dock en ännu äldre station för mätning av tidvatten i Brest i Frankrike med startår 1711.
Abisko
Stationen vid Abisko naturvetenskapliga station är den "yngsta" av våra nio Centennial Stations med startår 1913. Med sitt läge i nordligaste Lapplandsfjällen och med i stort sett oförändrad placering av mätplatsen, så är den i det avseendet unik bland svenska stationer.
Det var något av en slump att mätningar startade i Abisko 1913, eller om man ska vara riktigt noga i december 1912. Det första meteorologiska observatoriet i Riksgränsfjällen uppfördes i början av 1900-talet i vad som på den tiden kallades Vassijaure, senare Gamla Vassijaure och numera Katterjåkk. Efter en brand flyttades dock mätningarna till Abisko.
Som komplement automatiserades delar av observationerna redan under 1980-talet. Sedan år 2022 är observationerna helt automatiserade. Mätningarna drivs av Polarforskningssekretariatet men samlas in, analyseras och lagras också av SMHI.
Abisko är sedan länge känt för att ligga i så kallad regnskugga. Abisko har också den minsta normala årsnederbörden av svenska stationer med 347 mm i årsnederbörd för normalperioden 1991-2020.
Ett annat svenskt rekord som innehas av Abisko är lägsta lufttryck i mars månad med 948,3 hPa den 8 mars 1920.
Bjuröklubb
Bjuröklubb är en fyrplats vid den del av Västerbottenskusten som sticker ut som en halvö sydost om Skellefteå.
Där inleddes meteorologiska observationer i oktober 1879. Likt de flesta andra fyrplatser har mätningarna utförts på ungefär samma plats under hela mätperioden. En förändring skedde dock åren 1996-1997 då stationen automatiserades och de manuella observationerna upphörde.
Några svenska väderrekord har inte noterats vid Bjuröklubb, men stationen har i alla fall Västerbottens landskapsrekord för högsta medelvindhastighet med 30 m/s den 18 januari och 3 mars 1953.
Falsterbo
Falsterbo fyr ligger längst ut på Falsterbonäset i sydvästra Skåne. Där finns iakttagelser av vind sedan 1851. Observationer av temperatur och nederbörd inleddes i januari 1880. År 2009 installerades en automatstation som komplement till övriga mätningar i Falsterbo. Sedan oktober 2023 är mätningarna helt automatiserade.
Observationerna har hela tiden utförts invid fyrplatsen. Förändringar av bebyggelse och växtlighet med mera har dock skett i omgivningarna på Falsterbonäset.
Genom sitt läge har Falsterbo ett utpräglat maritimt lokalklimat. Det har bland annat som konsekvens att Falsterbo har det gällande svenska rekordet för högsta årsmedeltemperatur med 10,9° år 2020. Falsterbo har även det svenska rekordet för högsta månadsmedeltemperatur i augusti, september och oktober.
Hoburg
Hoburg, eller Hoburgen som det också kan heta, ligger på Gotlands sydspets. Observationerna vid Hoburgs fyr inleddes i november 1879. År 2009 installerades en automatstation, men manuella mätningar av nederbörd och snödjup görs fortfarande.
Området kring Hoburgs fyr är glesbefolkat och öppet varför mätbetingelserna bör ha varit förhållandevis homogena genom åren.
Läget på Gotlands sydspets ger ett utpräglat maritimt lokalklimat. Ett kanske något oväntat rekord är att Hoburg tillsammans med en station i inre Småland innehar Götalandsrekordet för lägsta månadsmedeltemperatur i juni månad. Till detta bidrog sannolikt kyligt havsvatten under försommaren.
Landsort
Landsort ligger på sydspetsen av den långsmala ön Öja söder om Södertörn vid Sörmlandskusten.
Temperaturmätningar vid Landsort startade den 5 juni 1848 i Lotsverkets regi. År 1879 hamnade mätningarna under Nautisk-meteorologiska byrån och då inleddes även mätning av nederbörd.
Starten den 5 juni 1848 innebär att Landsort, näst efter observationerna i universitetsstäderna Uppsala, Stockholm och Lund, är den äldsta stationen i Sverige som ännu är i drift.
År 1995 installerades en automatisk väderstation på Landsort. Men parallella manuella mätningar av temperatur, nederbörd och snödjup utförs fortfarande.
Landsort har ett utpräglat maritimt temperaturklimat, vilket bidragit till att Landsort håller Svealandsrekorden för högsta månadsmedeltemperatur i september, oktober, november och december.
Stockholm
Som startår för observationerna i Stockholm brukar vi ange år 1756. I viss form finns dock observationer tidigare än så. Observationerna har hela tiden utförts vid Stockholms observatorium vid Sveavägen. En viss omflyttning av instrument inom observatorieområdet har dock utförts genom åren.
För dokumentationen och bearbetningen av data från 1700-talet och första halvan av 1800-talet svarar till stor del Stockholms universitet.
Stockholm Historical Weather Observations
I samband med upprättandet av Svenska Vetenskapsakademiens stationsnät i slutet av 1850-talet kom observationerna i Stockholm efterhand att samordnas med detta stationsnät.
Sedan 1996 mäts temperatur både automatiskt och manuellt medan nederbörd och snödjup mäts enbart manuellt för närvarande.
Eftersom Stockholm har växt kraftigt sedan 1700-talet påverkas temperaturmätningarna av en påtaglig urbaniseringseffekt. Detta bidrar till att ge en hög medeltemperatur inte minst sommartid. Den allra högsta månadsmedeltemperatur som hittills uppmätts i Sverige hålls av Stockholm med 22,5° i juli 2018.
Det bör påpekas att urbaniseringseffekt inte är att betrakta som ett mätfel, men något som man måste ta hänsyn till vid homogenisering av mätserien.
Svenska Högarna
Svenska Högarna är en av de ostligaste utposterna i Stockholms skärgård. Platsen får därmed ett både vindutsatt och maritimt klimat.
Mätningarna vid Svenska Högarna inleddes i november 1879. År 2010 installerades en automatisk väderstation och sedan 2022 är mätningarna helt automatiska.
På Svenska Högarna finns sedan år 2007 även en station för mätning av solskenstid och andra strålningsparametrar. Under det soliga året 2018 registrerades totalt 2407 soltimmar på Svenska Högarna, vilket är svenskt rekord för antal soltimmar under ett kalenderår.
Uppsala
Meteorologiska observationer vid Uppsala universitet finns bevarade sedan 1722, men mätningar kan möjligen ha inletts redan dessförinnan. Med startår 1722 är Uppsala den allra äldsta meteorologiska stationen i världen som antagits av WMO som Centennial Station. En fransk oceanografisk station för mätning av tidvatten är dock något äldre.
Stationen hade en del lite längre luckor under 1700-talet och har flyttats vid flera tillfällen genom åren. Den senaste flytten gjordes 1998 från Observatorieparken till Geocentrum i Kåbo drygt 1 kilometer söderut. Det innebar en flytt bort från Uppsalas stadskärna, men eftersom Uppsala växer snabbt märks en urbaniseringseffekt hos mätningarna.
För dokumentation och bearbetning av data från 1700-talet och första halvan av 1800-talet svarar huvudsakligen Uppsala universitet. Stationen ägs och drivs fortfarande av Uppsala universitet men data samlas in, analyseras och lagras också av SMHI.
Sedan 1985 utförs mätningarna delvis automatiskt, men nederbörd och snödjup mäts fortfarande också manuellt.
Genom sin mycket långa mätserie och läget nära både södra Sveriges och Norrlands klimatzoner, så uppvisar Uppsala ett mycket stort spann mellan högsta och lägsta temperatur. Ingen annan station i Sverige har haft så stor variation på båda sidor 0°-strecket. Absolut lägsta temperatur är -39,5° den 24 januari 1875 och absolut högsta 37,4° den 9 juli 1933.
Ölands norra udde
Fyrplatsen vid Ölands norra udde ligger som namnet antyder på allra nordligaste Öland. Egentligen ligger fyrplatsen på en liten ö strax utanför huvudön.
Temperaturmätningar vid Ölands norra udde inleddes redan i augusti 1851 i Lotsverkets regi. År 1879 hamnade mätningarna under Nautisk-meteorologiska byrån och då började även nederbörd observeras.
År 1995 installerades en automatisk väderstation vid Ölands norra udde, men parallellt har manuella temperaturobservationer utförts ända fram till september 2023. På grund av skillnader i vegetation med mera kan det finnas homogenitetsskillnader mellan den automatiska och manuella mätplatsen.
Framför allt vid vindriktningar omkring nord har Ölands norra udde ett mycket vindutsatt läge. Den 23 juli 1985 registrerades där nordlig storm 27 m/s i samband med den så kallade "Ölandsstormen" då två personer omkom.