Vad är stationsföljning?

För att få tillräckligt långa mätserier kopplar SMHI ibland samman två eller flera närliggande stationsserier. Metoden att göra detta kallas stationsföljning eller stationskoppling.

För en klimatologisk mätserie är idealet att den utförts på exakt samma plats och med samma rutiner under lång tid. Men i praktiken är det mycket få mätserier som kan leva upp till detta om vi har långa tidsperspektiv.

Det alternativ som då återstår är att koppla samman två eller flera olika stationsserier till en längre huvudserie. Detta kan göras på lite olika sätt och det viktigaste är att det görs på ett konsekvent sätt i olika produkter och sammanställningar.

Vi kan titta på del olika varianter som kan dyka upp. 

1. Stationen har hela tiden legat på exakt samma ställe. Det här är det allra enklaste fallet då det bara är att ta stationsserien rakt av. Om det inte heller skett några nämnvärda förändringar i stationens omgivning vad gäller vegetation, bebyggelse med mera så behövs i allmänhet inte heller någon efterbearbetning och homogenisering av stationens mätdata.
2. Stationen har flyttats över kortare avstånd. Då har stationen oftast behållit både namn och stationsnummer och det brukar inte vara några svårigheter att skapa en sammanhängande stationsserie. Men det är viktigt att varje flytt av stationen dokumenteras med position i både horisontell och vertikal led.
3. Stationen flyttas över längre avstånd som kan röra sig om ett antal kilometer. Då blir det en bedömningsfråga hur långt avstånd som är acceptabelt. Vi har exempel på att vi kopplat samman mätplatser på drygt 10 kilometers avstånd. I det här fallet kan en ny placering få både nytt namn och stationsnummer. I namnet på den kopplade stationsserien ingår ofta den ursprungliga stationen. Det förklarar lite komplicerade stationsnamn som Kvikkjokk-Årrenjarka och liknande.
   Sedan kan den här principen modifieras genom att vi väljer den serie som bedöms ha högst kvalitet, som har längst serie digitaliserade data och så vidare.
4. Så till det mest komplicerade och inte helt ovanliga fallet. Nämligen att vi kopplar samman två eller flera stationsserier som helt eller delvis överlappar varandra i tiden. Den princip vi vanligtvis tillämpar är att vi följer den nuvarande stationen så långt tillbaka som möjligt, därefter väljs en alternativ serie så långt tillbaka den sträcker sig och sedan eventuellt ytterligare serier bakåt i tiden på samma sätt.

Borås är exempel på en stationsserie utan behov att kopplas samman med andra stationer sedan starten 1884. Det betyder dock inte att mätutrustningen hela tiden stått på en och samma plats utan minst tre olika placeringar i Borås finns dokumenterade.

Göteborg har en stationsserie som är lite mer komplicerad. För att fylla luckor har Säve utnyttjats för temperatur 1976-1983 och några kortare perioder på 1990-talet. Tidslinjen visar även ett exempel på att en och samma station kan byta stationsnummer, i det här fallet mellan 1960 och 1961. 

Ladda ner stationsföljningar

SMHI har tagit fram stationsföljningar för de hundra stationer som finns i våra tabeller i Månadens väder. Observera att det inte alltid är samma stationsföljning för temperatur som för nederbörd även om det egentligen är det som eftersträvas.

För övriga parametrar har det inte tagits fram egna stationsföljningar utan som tumregel kan man för snödjup använda stationsföljning för nederbörd och för övriga parametrar stationsföljning för temperatur.

En stationsföljning kan komma att ändras i framtiden beroende på om stationer läggs ner, flyttas eller ändras på annat sätt. Den kan även ändras i takt med att alltmer data digitaliseras.

För den som är intresserad av att se i detalj hur stationsföljningarna ser ut kan man ladda ner excelfiler med gällande stationsföljningar.

Excelfil med stationsföljning för temperatur Excel, 27.2 kB. (Excel, 27.2 kB)

Excelfil med stationsföljning för nederbörd Excel, 26.3 kB. (Excel, 26.3 kB)