Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete
Hur går beslut om vädervarningar till?
Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att beslut om varning fattas utifrån en bedömning av situationen som helhet, snarare än endast baserat på fasta väderkriterier. När man bedömer hur allvarlig en vädersituation kan bli så väger man in regionala förutsättningar och förhållanden.
I ett område som är anpassat till exempel efter att det ofta är snörika vintrar är det inte relevant att varna vid samma mängder som i områden som sällan har snö. Likaså kan det vara mer relevant att varna om snön kommer tidigt på säsongen än om det kommer mitt i vintern. Till sin hjälp i bedömningen har SMHI regionalt differentierade tröskelvärden och riskfaktorer.
När SMHI bedömer att en vädervarning är motiverad initieras en av alternativa beslutsprocesser, med eller utan samverkan. Vilken process som väljs beror dels på vilken varningstyp det gäller och dels på hur lång framförhållning som situationen medger.
Beslutas alla vädervarningar genom samverkan?
Nej, det finns varningstyper där en samverkan inför ett varningsbeslut inte är motiverat:
- där kriterierna för att varna är fasta och beslutade, genom till exempel internationella överenskommelser. Ett exempel är vindvarningar till havs.
- där det enbart är vädermässiga faktorer som styr graden av påverkan, till exempel varningen "Frisk vind med stark kyleffekt".
- varningslägen med hög osäkerhet i geografisk placering och snabba förlopp, till exempel skyfallsliknande regn.
Beslutet om varning fattas då i stället direkt av SMHI.
Vid snabba väderförlopp, där behovet att snabbt komma ut med information till allmänheten, är det också möjligt att publicera en varning innan en besluts- och samverkansprocess har genomförts.
Vad är länsstyrelsernas roll i varningssystemet
Länsstyrelsen agerar i sin roll som geografiskt områdesansvarig i länet och ansvarar för att ge en samlad återkoppling på SMHIs varningsförslag inför en varningssituation. För att göra det kan de behöva samverka med andra regionala och lokala aktörer kring förväntad påverkan.
Hur blir samhällsaktörer notifierade om vädervarningar?
Samhällsaktörer kan få notifieringar om vädervarningar och genom:
- meddelandeutskick från WIS (rekommenderas i första hand)
- SMHIs väderapp
- egen framtagen tjänst som hämtar öppna data från SMHI
Olika notifieraingar till samhällsaktörer vid värdevarningar
Vem ansvarar för det underlag som SMHI använder för att bedöma påverkan i ett område?
Det är SMHI som ansvarar för och förvaltar den information som förs in i SMHIs nationella bedömningsstöd, däremot tas underlaget fram och utvecklas i samverkan med till exempel länsstyrelserna.
Hur går nationell varningsutvärdering efter en vädervarning till?
De länsstyrelser som har varit berörda av varningen ombeds av SMHI att göra en utvärdering genom att svara på ett antal frågor kring den upplevda varningssituationen. Tillsammans med SMHIs egen prognosutvärdering ligger detta till grund för förbättringsförslag och mätetal.
SMHI har ju både allmänna vädervarningar och larmtjänster – vad är det för skillnad?
Ett av SMHIs grunduppdrag (enligt myndighetens instruktion) är att utfärda varningar när väderutvecklingen väntas innebära risker för allmänheten och störningar i samhällsfunktioner. Medan SMHIs vädervarningar på smhi.se och i SMHIs väderapp ser till breda målgrupper, är SMHIs kundanpassade väderlarm till för verksamheter som är särskilt känsliga för oväder. Väderlarm är en abonnemangstjänst som skräddarsys efter kundens behov. Den som abonnerar på ett väderlarm kan till exempel ha anpassade gränsvärden för när larm ska aktiveras för till exempel vind, snö eller åska.
Finns vädervarningar som öppna data?
Ja. Sedan den 15 oktober 2020 finns en första version av API-dokumentation för SMHIs förnyade varningsdata tillgänglig på smhi.se. Efter övergången till det förnyade systemet i oktober 2021 kommer föregående version av API inte fungera längre.
Följ de senaste datauppdateringarna på sidan för öppna data på smhi.se