Sök publikationer

Arbetets tyngdpunkt utgörs av en redogörelse för tillgängliga metoder för vattenföringsbestämning. Metoderna beskrivs mer eller mindre ingående beroende på metodens användbarhet vid vattenundersökningar. Samtidigt redogörs för vissa hydrologiska begrepp samt för hur och var vattenföringsuppgifter …

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) data …

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) data …

Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.

Uppvärmningen av ytvattnet hade startat i samtliga besökta havsområden men av naturliga skäl ökar temperaturen något långsammare i Östersjön jämfört med …

I Skagerrak var både de totala cellantalen och biodiversiteten låga på Å17 medan diversiteten var högre på Släggö. På Släggö återfanns den toxinbildande dinoflagellaten Dinophysis norvegica* i rätt höga cellantal. I Kattegatt, vid första provtagningstillfället på Anholt E, var vattnet stratifierat …

Analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning
Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (Klimatanpassningsförordningen) fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, ska initiera, stödja …

Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.

Vattnet i Skagerrak var väl omblandat med svag skiktning vid det yttre stationerna, låga salthalter i ytan med en underliggande haloklin vid de mer kustnära …

Syrerapport 2021

I Skagerrak var de totala cellantalen höga, så även biodiversiteten. Olika arter av kiselalger dominerade det kustnära växtplanktonsamhället, framförallt kiselalgen Skeletonema marinoi, som är vanlig under vårblomningen. Dock var coccolithoforiden Emiliania huxleyi väldigt vanligt förekommande i …

I Skagerrak var totala cellantalen låga så även biodiversiteten. Ingen indikation på en närstående vårblomning återfanns. Framför allt förekom små celler och mestadels olika cryptomonader. Den för vårblomningen vanliga kiselalgen Skeletonema marinoi återfanns endast i låga antal vid båda …