Sök publikationer

Sveriges kustområden drabbas ibland av tillfälliga översvämningar i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Översvämningar kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och vatteninträngning i byggnader kan ge upphov till stora kostnader. Den pågående globala uppvärmningen, med stigande …

Denna rapport tar upp begreppen torka och vattenbrist ur ett Svenskt perspektiv, undersöker vad som kan ge upphov till vattenbrist och ger en bild av Sveriges vattentillgångar.

Vattenbrist betyder att det finns ett större behov av rent vatten än vad som finns tillgängligt. Bristen är därför starkt …

I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största …

Inom det av MSB finansierade projektet ”Nederbörd och översvämningar i ramtidens Sverige - ett system till stöd för klimatanpassning” har SMHI ansvarat för hydrologisk och hydraulisk modellering samt framtagande av tidsserier med lokalt klimat för framtida förhållanden. Två metoder att bearbeta …

SMHI har under 2018–2020 arbetat i projekt med ett regeringsuppdrag om att förbättra informationen om Sveriges vattenuttag. Arbetet är beskrivet i rapporten ”Ökad kunskap om vattenuttag i Sverige” som i sin tur bygger på en rad delrapporter som är bilagor till rapporten. Under arbetets gång har …

Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga …

Under 2015 fick SMHI ett regeringsuppdrag att börja undersöka olika aspekter på skyfall; bland annat ”hur vi kan uppskatta ett värsta möjliga skyfall”.

Arbetet har sammanfattats i en rapport, som kan betraktas som en lägesrapport, inkluderar en omvärldsanalys; vad som gjorts i Sverige och i andra …

kräver en startsträcka på två år för att uppnå en jämvikt i vattenbalansen. Den hydrologiska referensperioden är därför 1963-1992. För analys av framtidsklimatet har två perioder valts; 2021-2050 och 2069-2098, som båda omfattar 30 år. Ordet klimatsignal som används i analysen betyder skillnaden mellan

två RCP-scenarier som används i denna analys är dock mycket lika under dessa åtta år och valet antas inte påverka resultatet för perioden som helhet. För analys av framtidsklimatet har två perioder valts; 2021-2050 och 2069-2098, som båda omfattar 30 år. Ordet klimatsignal används frekvent i analysen