Blogg: Väderleken

På södra halvklotet är det fortfarande orkansäsong även om den börjar närma sig sitt slut där. För närvarande finns två aktiva tropiska cykloner i området, Marcus och Nora. I nuläget är Nora den som är mest intressant att följa.

I sammanfattningen av världsvädret för februari 2018 berörde Misha ett fenomen som varit känt sedan tidigare, men som orsakar en del huvudbry för väderstatistikerna. Det gäller de extremt låga temperaturer som under vissa förhållanden kan förekomma i avskärmade sänkor på hög höjd i Alperna och andra bergskedjor.

Vid månadsskiftet januari-februari föll stora mängder nederbörd i södra Norrlands kustlandskap vilket gav en rejäl påspädning av det redan tjocka snötäcket där. I mitt blogginlägg den 2 februari framgick att Åsnorrbodarna i Hälsingland hade uppgett ett snödjup på 163 cm. Då journalen från Åsnorrbodarna inkommer först efter månadens slut är det först nu som värdena därifrån kunnat granskas.

Det mycket mäktiga högtrycket som styrt vädret i en stor del av Europa den sista tiden har nu tappat lite av sin ursprungliga styrka.

Natten till torsdag den 1 mars, blev lokalt extremt kall i nordvästra Svealand med -37,1° som lägst i Särna i Dalarna. Detta är den femte lägsta temperatur som observerats i Svealand under en marsmånad samt det näst lägsta marsvärdet för Särnas del i en mätserie som startade 1892. Endast den 2 mars 1987 var det kallare där med -37,6°. För att finna en lägre marstemperatur i Svealand får vi gå tillbaka till den 2 mars 2005 då Idre-Storbo uppmätte -39,1°. Den allra lägsta marstemperatur som observerats i Svealand är -40,0° som uppmättes i Flötningen i norra Dalarna den 4 mars 1971. Samma natt hade Vuoggatjålme i Lappland -45,8° vilket är gällande köldrekord för mars i Sverige.

Sibirisk kyla är i skrivande stund på väg in över Sverige och den senaste prognosen indikerar att temperaturen kommer att ligga under noll från söndag och hela nästa vecka. Därmed skulle vi kunna få åtminstone en hel vecka i sträck med nationella isdygn. En sådan företeelse är definitivt inte vanlig och det här inlägget kommer därför att ägnas åt att titta på längre perioder med nationella isdygn ur ett historiskt perspektiv från 1950 och framåt.

Dagens blogginlägg innehåller många ingredienser! Vi börjar med det ämne som väcker mest känslor, nämligen den meteorologiska våren. Det här inlägget kommer därför att uppdateras ikväll klockan 19.15-19.30, då vi fått in data från alla stationer kommer en kort uppdatering av det här inlägget med fetstil text att göras då vi vet om någon eller några stationer fått meteorologisk vår.

Högtryck förknippas gärna med klart, soligt och torrt väder. Detta är oftast fallet sommartid, men vintertid kan det ibland vara molnen som dominerar inom högtrycket. Hur hänger detta ihop?

Idag är det den 15 februari och vi kan gratulera alla de som har Sigfrid som tilltalsnamn. Därmed är det nu också dags att börja spana efter den meteorologiska våren! För att meteorologisk vår skall anses råda måste två rekvisit vara uppfyllda. Dygnsmedeltemperaturen skall under sju dygn i följd hålla sig på minst +0,1° eller högre. Det andra rekvisitet, att våren inte får anlända före den 15 februari, har nu uppfyllts. I nuläget har praktiskt taget hela Sverige meteorologisk vinter. Undantaget är fyra stationer, Skillinge i Skåne, Utklippan i Blekinge, Ölands södra udde samt Hoburg på Gotland, där det ännu är meteorologisk höst.

Vi har mycket snö i Sverige för närvarande. Framför allt de som bor i norra Sverige kan knappast ha undgått att märka detta. Påfallande är hur utbrett det djupa snötäcket ligger över stora delar av landet. Om vi tar ett medelvärde av snödjupet över samtliga rapporterande stationer i landet så får vi 46 cm för måndagen den 5 februari.