Rättvist vatten

Bakgrund

Sveriges vattenresurser har förändrats kraftigt det senaste århundradet genom bland annat dikningar, dammbyggen och utsläpp av föroreningar. Utöver det bidrar klimatförändringarna till mer skyfall, torka och kortare snösäsong med mindre vårflod. Frågor om vem som får del av vattnet, hur vi kan trygga biologisk mångfald och samtidigt få en rättvis fördelning av vatten för dagens och kommande generationer, är centrala inom svensk vattenförvaltning.

Vattentillgången är komplex och dynamisk då den uppstår i samspel mellan naturlig variation och människors behov. Förvaltningen kräver kunskap om dessa processer och rigoröst samarbete mellan olika intressen för att ta tillvara synergier och uppnå avvägda beslut.

EUs vattendirektiv vägleder

Utifrån EUs vattendirektiv är den svenska vattenförvaltningen organiserad efter avrinningsområden, till skillnad från de tidigare administrativa gränserna. Förvaltningen kännetecknas av samverkan mellan sektorer, aktörer och olika administrativa nivåer och utgör därmed navet för en sammanhållen havs- och vattenpolitik. Denna samverkansprocess är viktig för att uppnå helhetssyn, hållbarhet och rättvisa i vattenförvaltningen.

Om projektet

Syftet med projektet är att stärka samverkan för rättvis vattenförvaltning i avrinningsområden. Rättvist vatten använder beräkningsmodeller och stresstester för att simulera hur vattnet påverkas av klimat, markförändringar och vattenuttag från olika samhällssektorer. Detta ger en samlad bild av påverkan från många faktorer samtidigt och av hur stor effekt olika åtgärder får på vattenbrist, översvämningar eller dålig vattenkvalitet. Resultaten diskuteras med olika intressenter för att tillsammans komma fram till hållbara lösningar som fungerar för flera olika användare av samma vattenresurs. Hänsyn tas till framtida klimatextremer, hur olika vattenanvändare påverkar varandras vattentillgång och rättvis fördelning av vattnet.

Samlar aktörer

Projektet samlar en rad aktörer och användare av vatteninformation, som på olika sätt berörs av vattentillgång, för gemensamt kunskapsutbyte och lärande, synergier och eventuell konfliktlösning. Rättvist vatten ska koordinera samtliga för att få en gemensam kunskapsbas och dela goda exempel från lokal till regional skala.

Lärande innovationlabb

Tillsammans med vattenanvändare, myndigheter och intressenter utvecklar Rättvist vatten nya former för bättre samverkan, kommunikation och styrning tillsammans med vattenanvändare i en rad workshops som använder ett lärande innovationslabb. Där får deltagarna laborera med olika alternativ för till exempel markanvändning och vattenuttag eller reglering och se effekter ur helhetsperspektiv, såsom hur olika beslut påverkar andras verksamheter nedströms och hur stresståliga olika verksamheter är i ett framtida klimat.

Förhoppningen är att deltagarna som representerar enskilda intressen ska kunna hitta nya sätt att agera som gynnar andra utan att själva bli lidande. Rättvist vatten kommer även att belysa effekter av olika styrmedel och incitament samt visa goda exempel på förvaltning från andra områden.

Projektet utvärderas kontinuerligt och målsättningen är att resulteten för vattenplaneringen ska kunna införas i Länsstyrelserna översiktsplaner och genomdrivas på kommunal nivå.

Forskningsfrågor

• Hur kan modellsimuleringar med stresstester hjälpa till att hantera nuvarande och framtida vattenutmaningar?
• Hur kan mål- och intressekonflikter identifieras och övervinnas?
• Hur kan lärande innovationslabb utformas för svensk vattenförvaltning?

Projektet genomförs i Motala ströms avrinningsområde för att testa metodik, som sedan kan skalas upp till hela landet.

Rättvist vatten drivs av SMHI i samarbete med Linköpings universitet och SEI (Stockholm Environment Institute).

Projektaktiviteter och resultat

Lärande innovationslabb

Hittills har två lärande innovationslabb hållits inom ramen för projektet, tillsammans med Motala ströms älvgrupp. Klicka på rubrikerna för att läsa mer om tillfällena.

Scenarier för översvämning och torka

Scenarierna för översvämningar och torka som SMHI tar fram till de lärande innovationslabben representerar verkligt extrema, hittills inte inträffade händelser. De har lång återkomsttid, men är inte otänkbara.

Scenarierna baseras på historiska väderhändelser och historiskt baserade nivåer som har kombinerats för att uppnå önskad effekt. De utvecklas med återkoppling från labbdeltagare för att bidra till god planering och identifiering av risker i praktiken.