Sannolikheten för värmeböljor likt sommaren 2018 har fördubblats

Uppdaterad  
Publicerad  

En ny studie från SMHI visar att det åtminstone är dubbelt så stor sannolikhet att en värmebölja liknande sommaren 2018 inträffar, på grund av hur människan påverkat klimatet. Men hur vet forskarna egentligen det? Här förklarar de!

Porträtt på Erik Kjellström
Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

En tydlig ökning av extremväder som värmeböljor och skyfall kan observeras globalt, till följd av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Det leder till att när en extrem väderhändelse inträffar, får SMHI ofta frågan; ”Hände det på grund av klimatförändringen?” Men svaret är inte helt enkelt.

Vi vet att sannolikheten för vissa typer av extrema väderhändelser ökar med den globala uppvärmningen. Men att säga att en enskild händelse beror på klimatförändringen är oftast inte möjligt. Oftast finns en möjlighet att händelsen hade kunnat inträffa ändå, men sannolikheten att den inträffar är högre med av människans nuvarande påverkan på klimatet, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi och medförfattare till studien.

Undersökte värmebölja och skyfall

Kartan visar dagar under sommaren 2018 som var över 25 grader. De röda färgerna indikerar på att det var extremt.
Kartan visar antalet högsommardagar under sommaren 2018, alltså dagar då temperaturen når minst 25 grader Celsius. Detta var en indikator som användes i studien för att jämföra värmeböljan 2018 med förindustriellt klimat.

Studier som undersöker om och hur mycket den globala uppvärmningen ökar sannolikheten för specifika väderhändelser kallas attributionsstudier. I SMHIs attributionsstudie undersöktes sannolikheten för att två väderhändelser skulle ha inträffat utan mänsklig påverkan på klimatet. Dels ett skyfall som det i Gävle sommaren 2021 och dels en värmebölja som den Sverige upplevde under sommaren 2018.

För en värmebölja som den 2018 såg vi att sannolikheten har ökat till minst det dubbla på grund av mänsklig påverkan. Däremot kunde vi inte avgöra om sannolikheten för ett skyfall som det i Gävle 2021 hade ökat, förklarar Erik Holmgren, doktorand på Chalmers inom klimat- och atmosfärsvetenskap och tidigare anställd på SMHI, och huvudförfattare till studien.

Varför kan vi säga mer om vissa händelser än andra?

Attribution fungerar bättre för storskaliga väderfenomen som värmeböljan 2018, som pågår under längre tid och påverkar större områden. Skyfallet i Gävle var en mer lokal händelse som varade under kortare tid, vilket gör det svårare att analysera, säger Holmgren. 

Läs publikationen i den vetenskapliga tidskriften Natural Hazards and Earth System Sciences. 

Så här gjorde forskarna attributionsstudien:

För att undersöka mänsklig påverkan på väderhändelser användes två olika metoder i studien:

  • Samma metod som används av forskarnätverket bakom World Weather Attribution: Här används klimatmodeller och väderdata för att beräkna hur ett hypotetiskt nutida klimat hade sett ut utan människans klimatpåverkan. Det hypotetiska klimatet jämförs sedan med dagens klimat. Detta gör det möjligt att beräkna hur mycket sannolikheten för extrema väderhändelser har ökat.
  • Historiska observationer: De långa mätserier som finns i Sverige gör det möjligt för forskarna att jämföra förekomsten av extrema väderhändelser liknande värmeböljan 2018 och skyfallet i Gävle 2021 under de senaste 30 åren, med förekomsten av liknande fall under en förindustriell period på 30 år. Forskarna kan då direkt beräkna om, och hur, sannolikheten för dessa händelser har förändrats mellan de två perioderna.
Studien visar att de två metoderna ger jämförbara resultat, vilket styrker slutsatsen att sannolikheten för kraftiga värmeböljor som den vi upplevde sommaren 2018 har ökat till följd av människans klimatpåverkan, säger Erik Kjellström.