Sveriges stora sjöar nyttjas idag av många intressenter. Många människor bor längs med sjöarnas stränder och det finns rikligt med viktig infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner vid sjöarna. Sjöarna fungerar som transportleder, dricksvattenresurser och används för friluftsliv, turism och elkraftproduktion. De är också viktiga miljöer för växt- och djurliv.
Ett förändrat klimat innebär förändrad tillrinning, förändrade vattennivåer och högre vattentemperaturer. Detta påverkar sjöarnas framtida användning.
Alla fyra sjöarna ligger i den södra delen av landet. Sjöarna har varierande karaktär, men det finns också en del likheter. Vänern är en mycket stor sjö med havslika delar, Vättern är djup och Hjälmaren grund. Mälaren ligger i medeltal endast 0,7 meter över havets nivå. Alla dessa sjöar är reglerade.
Vänern och Göta älv
Vänern och Göta älv är ett unikt område med en komplex problembild. Många av dagens problem riskerar att förvärras i framtiden som en följd av den pågående globala uppvärmningen. Det beräknas bli vanligare med både höga och låga vattennivåer i Vänern, vilket kan medföra en ökad översvämningsrisk och ökade problem för jordbruket och sjöfarten. Höga nivåer beräknas främst förekomma under vinterhalvåret då nederbörden väntas öka och i större utsträckning falla som regn. Vänern är reglerad men tappningen kan inte öka eftersom sluttningarna i Göta älv består av erosionskänsliga glaciala lerjordar med mycket hög risk för skred i bebyggda områden vid ökad vattenföring.
De låga nivåerna beräknas främst förekomma under sommarhalvåret, eftersom avdunstningen, både direkt från sjön och från växtligheten i Vänerns tillrinningsområde, ökar i ett varmare klimat. Det beräknas också bli vanligare med låga vattenflöden i Göta älv, vilket i kombination med en höjd havsnivå, kan leda till en mer frekvent saltvatteninträngning till Göteborgs dricksvattenintag.
Vänerns ekosystem kommer att påverkas av ett varmare vatten och kortare period med is. Det är dock osäkert på vilket sätt. Den biologiska balansen i sjön är en förutsättning för att ha god råvattenkvalitet och bra dricksvatten. Generellt är vattenkvaliteten god i de centrala delarna av sjön men den kan påverkas i ett varmare klimat. Vänerns vattenvårdsförbund bedömer att giftiga algblomningar kommer bli vanligare på grund av temperaturökningen. Även bakterier och parasiter beräknas bli vanligare i ett varmare klimat.
Vättern
Eftersom Vättern är en kall sjö har den ett speciellt kallvattenekosystem som kan förändras när vattentemperaturen ökar. En viktig art för sjöns ekosystem är kallvattenarten storröding. I framtiden beräknas förekomsten av vissa arter att öka och andra minska, men utredningar behövs för att säkerställa vilka förändringarna blir.
Eftertraktad dricksvattentäkt
Vättern har en mycket fin vattenkvalitet och används som dricksvattentäkt av cirka 300 000 personer runt sjön och i några kommuner i Västergötland. Vattnet rinner också vidare ut i Motala ström och används som dricksvatten för ytterligare 300 000 personer, bland annat i Linköping och Norrköping. Just nu planeras även en överledning för att försörja kommuner i Örebro län med dricksvatten.
I varmare vatten kan vattenkvaliteten försämras. Det kan i sin tur leda till ett ökat behov av rening av vattnet samt att vattenintagen kan behöva flytta till ett större djup. Den här typen av problem blir troligen större i andra vattentäkter. Därför är det troligt att efterfrågan på Vätterns vatten kommer att öka, vilket kan innebära överledning av vatten till andra kommuner.
Oförändrad översvämningsrisk
Vid Vättern är det främst Jönköpings kommun som riskerar översvämning vid hög vattennivå. I framtiden beräknas de extrema nivåerna i Vättern inte förändras. Översvämningsrisken i Jönköping blir fortsatt stor.
Vanligare med låga nivåer
Vid låga nivåer i sjön kan det uppstå problem för båttrafiken, både för småbåtar och för passagerarbåtar. Så var fallet exempelvis 2017. I framtiden beräknas de låga nivåerna bli vanligare till följd av en ökad avdunstning. Detta kan medföra problem för båttrafiken. Till exempel kan de stora passagerarbåtarna som trafikerar Göta kanal komma att få problem att ta sig förbi slusströsklarna i Motala och Forsvik.
Mälaren
Kring Mälaren bor många människor och mycket infrastruktur är samlad vid dess utlopp genom Stockholm. Mälaren är också Sveriges största vattentäkt och försörjer cirka 2 miljoner människor med dricksvatten.
När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Mälaren som ligger i medel 70 centimeter över Saltsjöns vattenyta kommer på lång sikt att påverkas av detta. Om sjöns vattennivå inte är så mycket högre än havets, rinner vattnet inte ut lika snabbt i Saltjön. På sikt, i och med att havet stiger, kommer tillfällen då Saltsjöns vattennivå är högre än Mälarens att bli fler och på sikt blir påverkan på Mälarens vattennivå stor.
Den nya Slussen i Stockholm ger goda möjligheter att hantera en havsnivåhöjning, åtminstone fram mot slutet av århundradet. Däremot behövs ställningstagande i frågan om hur en havsnivåhöjning hanteras och hur detta påverkar vattennivåerna i Mälaren på lång sikt. Ytterligare höjning av havsnivån får stora konsekvenser och stora kostnader för bebyggelse, infrastruktur, jordbruk, naturmiljö och dricksvattenproduktion för hela Mälardalen inklusive Stockholm.
Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur detta kan hanteras i ett lägre tidsperspektiv, någon gång bortom 2100:
- Mälaren tillåts återgå som havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.
- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.
- Barriärer och vallar byggs i skärgården.
Påverkan på sjöns vattenkvalitet
I ett varmare klimat stiger vattentemperaturen och perioden med istäcke kommer att minska. Detta kommer påverka Mälarens ekosystem, men även råvattenkvaliten och kostnaden för att rena Mälarens vatten till dricksvatten av god kvalitet. En ökande brunifiering har uppmätts, även om denna inte är helt tydligt kopplad till klimatet.
Hjälmaren
Runt Hjälmaren finns mycket låglänt jordbruksmark som uppkom efter den stora sänkningen av vattennivån som gjordes i slutet av 1800-talet. När Hjälmarens nivå är hög finns risk att delar av denna mark översvämmas. Marken kan också översvämmas till följd av kraftig nederbörd som faller innanför invallningarna mot Hjälmaren. I framtiden beräknas det bli något vanligare med höga nivåer i Hjälmaren och risken för kraftig nederbörd beräknas öka.
Vid låga nivåer i Hjälmaren uppstår problem för båttrafiken, speciellt i de västra delarna, som är mycket grunda. Det märktes sommaren 2017 när nivån var låg. I framtiden beräknas dessa problem öka eftersom låga nivåer beräknas bli vanligare.
Hjälmarens vatten används som dricksvatten i Arboga och Eskilstuna. Idag förekommer vissa problem med råvattenkvaliteten i Hjälmaren, bland annat i samband med algblomningar. Vattenkvaliteten kan bli sämre i framtiden när vattentemperaturen ökar. Detta kan påverka dricksvattenförsörjningen.
Varmare vatten ger också nya förutsättningar för ekosystemet. Troligtvis kommer vissa arter att gynnas och andra missgynnas, men mer utredningar behövs kring detta.
