Förekomsten av låga vattenflöden varierar mycket över landet. Det är även skillnad mellan olika vattendrag beroende på till exempel hur stora de är, om de rinner genom många sjöar och om de är reglerade. Vid lågflöden får uttag av vatten en större effekt på vattenflödena.
Lågflöden – inträffar på sommaren i söder och på vintern i norr
I Sverige är det framför allt i de sydöstra delarna av landet som det i dagens klimat finns problem med låga vattenflöden. Det är främst under sommar och tidig höst som de låga flödena förekommer. Orsaken till att denna del av landet är särskilt utsatt, är att nederbörden är lägre samtidigt som avdunstningen är hög. I vissa delar är det så mycket som tre fjärdedelar av nederbörden som avdunstar sett över ett år. Det gör att området är extra känsligt för ytterligare temperaturökning.
Under det senaste decenniet har det blivit vanligare med låga vattenflöden i östra Götaland och Svealand. I västra Götaland och Svealand syns inte detta lika tydligt på grund av att det där fallit mer nederbörd.
I Norrland och norra Svealand, där lågflöden vanligtvis inträffar vintertid, har det istället blivit ovanligare med lågflöden på grund av de milda vintrarna.
Vanligare med lågflöden i framtida klimat
I varmare klimat kommer temperaturen att öka och avdunstningen med den. Antal dagar med lågflöden ökar i Götaland, Svealand och Norrlands kustland, där den ökande avdunstningen kommer vara större än nederbördsökningen som väntar i framtida klimat. Antal dagar med låg markvattenhalt kommer att öka i hela landet. Det kommer sannolikt bli nya områden i landet som får problem med vattenbrist.
I norra Norrland och i fjälltrakterna ser vi en fortsatt minskning av antalet dagar med lågflöden. Här kommer flödena fortfarande vara som lägst vintertid, men inte lika låga som de varit historiskt.
Fler dagar med låg markvattenhalt och större brandrisk
I framtiden kommer det bli vanligare i hela landet med perioder då markvattenhalten är låg. Detta påverkar risken för skogsbrand och skador på skog men ökar även behovet av bevattning inom jordbruket. Både djur och växtlighet påverkas.
Behov av klimatanpassning
Det är många verksamheter som är beroende av att det finns tillräckligt med vatten i sjöar och vattendrag. Vattnet används till dricksvattenförsörjning (både till människor och djur), industrier och jordbruk. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med vatten kvar för djur och växtliv i landskapet så att ekosystemen bevaras.
Konkurrensen om vatten kan öka i framtiden. Mängden vatten kan minska samtidigt som behovet för till exempel bevattning ökar. Det gör att mer samordning behövs för att fördela vattnet rättvist mellan olika användningsområden. Användningen kan också behöva effektiviseras för att minska uttaget. Även så kallade naturbaserade lösningar som att återskapa våtmark kan bidra till att öka vattenflödena under lågflödesperioder under vissa förutsättningar, men det kräver att stora arealer våtmarker återskapas för att ge effekt.
I vattendrag som rinner genom många sjöar hjälper sjöarna till att hålla uppe vattenflödena under sommaren. Sjöarna kan komma att få en viktigare betydelse i ett varmare klimat då de jämnar ut flödena i vattendragen. Deras utjämnande effekt på flödena kan förstärkas genom reglering så att riktigt låga flöden undviks. Samtidigt som det i sjörika vattendrag finns möjlighet att jämna ut flödena så kommer även avdunstningen att öka i dessa områden då det alltid finns tillgång till vatten för avdunstning i sjöarna.
