Vattentillgången förändras i varmare klimat men påverkas också av mänskliga aktiviteter

Temperaturen, nederbörden och avdunstningen har ökat och kommer fortsätta öka i ett varmare klimat. Det påverkar tillgången på vatten i mark, vattendrag och sjöar. Beroende på plats i landet och tid på året kommer vattentillgången i vissa fall öka och i andra fall minska.

Extremväder kommer bli vanligare i Sverige vilket innebär att risken för vattenbrist och torka liksom för översvämningar ändras. Detta kan komma att påverka många områden och sektorer. I många fall behövs åtgärder för klimatanpassning.

Mänsklig aktivitet kan ge större förändring än klimatförändringar

Klimatet är bara en faktor som påverkar och har påverkat vattentillgången i sjöar och vattendrag samt dess variation över året. Människan har historiskt påverkat sjöar och vattendrag genom bland annat dammkonstruktioner och reglering för vattenkraft, sjösänkning, ändrad vegetation, markdränering, flottning, vattenuttag, kanaler/överledningar och urbanisering med mer hårdgjorda ytor.

Denna påverkan skiljer sig mellan olika områden. I vissa vattendrag sker kraftiga regleringar för vattenkraften, medan ett fåtal vattendrag fortfarande är helt oreglerade. I en del vattendrag finns mycket jordbruksmark, där sjöar och våtmarker kan ha sänkts av och vallats in för att få mer yta till odling. I många fall påverkar dessa förändringar vattentillgången mer än vad klimatförändringarna gör.

Alla vattendrag är olika

Det är viktigt att vara medveten om att varje vattendrag är unikt och har sina egna förutsättningar. Till exempel är det stor skillnad på flödena i vattendrag som rinner genom många sjöar jämfört med vattendrag utan sjöar. Skillnaden är också stor mellan stora och små vattendrag. Även lämpliga åtgärder för klimatanpassning skiljer sig mellan olika vattendrag. Men på samma sätt som människan på olika sätt påverkat vattenbalansen tidigare, finns möjligheter att göra detsamma genom anpassning till ett förändrat klimat.

Vattentillgång i olika delar av landet

Vattenflödena skiljer sig mycket mellan olika delar av landet. I Norrland och norra Svealand har temperatur och snö stor betydelse då vattenflödet är som högst i samband med vårfloden, som oftast inträffar någon gång mellan mars och juni. I dessa delar av landet är vattenflödena som lägst under vintern. Nederbörden som faller samlas som snö och bidrar inte med vatten till vattendragen. I de kraftigt reglerade vattendragen samlas en stor del av vårfloden i regleringsmagasin och i dem är vattenflödena mycket mer jämnt fördelade under året. I dessa vattendrag är flödet oftast som högst under hösten.

I Götaland och södra Svealand har snösmältning mindre betydelse och det är främst regn och avdunstning som styr vattentillgången. Vattenflödena är normalt som lägst under sommarsäsongen. Då tar växterna upp mycket av regnvattnet. I denna del av landet är vattenflödena generellt istället som högst under vintern. Här är de flesta vattendragen reglerade, men i allmänhet har regleringen en mindre påverkan än i de stora vattenkraftälvarna i norra Sverige.

Förändrat mönster

Vi ser redan att mönstret för vattenflödets variation under året har förskjutits på grund av att klimatet har förändrats. Den typ av årsvariation i vattenflöden som finns i södra Sverige blir vanligare allt längre norrut i landet. Speciellt tydligt är detta i delar av Svealand och södra Norrland där vintrarna inte är lika stabila som de var tidigare. Se figuren nedan.

I norra Norrland inträffar vårfloden tidigare även om variationen mellan år är stor. Här syns även en ökning av total vattenmängd under året. I södra Norrland har vårfloden minskat och tidigarelagts. Än längre söderut, fanns ofta tidigare en tydlig vårflod, men den uteblir de flesta år redan i dagens klimat.

En ökning av flödet vintertid påverkar vårfloden

I större delen av landet har vattenflödena ökat vintertid på grund av mildare vintrar med mer nederbörd. I Norrland och norra Svealand, där lågflöden vanligtvis inträffar vintertid, har det blivit ovanligare med lågflöden på grund av de milda vintrarna.

Förändrad vattenbalans

Mer vatten i norr över hela året

I norra Norrland syns en tydlig trend i medelflöde. Senaste decennierna har medelvattenflödet ökat. Det beror på att nederbördsökningen är större än avdunstningen i denna del av landet.

Längre växtsäsong och mer avdunstning jämnar ut den ökade nederbörden i söder

I delar av södra Sverige kompenseras nederbördsökningen med ökningen av avdunstning som beror av att det blivit varmare. Avrinningen till vattendragen, som grovt kan räknas som nederbörd minus avdunstning, har därför inte visat en tydlig trend åt något håll över större områden, trots ett förändrat klimat.

Förändringen kan ses i diagrammen nedan. Där visar trendlinjer årlig nederbörd, avdunstning och avrinning för avrinningsområdet till fyra av SMHIs vattenföringsstationer. Nederbörd och avrinning baseras på observationer. Avdunstning är beräknad med SMHIs modell S-HYPE.

Förändringarna kommer att fortsätta

De förändringar som har beskrivits ovan kommer att fortsätta. Med en ökad nederbörd, varmare temperaturer och en ökad avdunstning ser vi att vinterflödena kommer öka ytterligare när vintrarna blir mildare. Vårfloden kommer försvinna allt mer i de södra delarna av landet och i de norra delarna inträffa tidigare och vara lägre.

Fler år kommer att ha en längre växtsäsong med en ökad avdunstning. Detta leder till att perioden med lågflöden sommartid kan bli längre.

Det är också tydligt att det mer intensiva hydrologiska kretsloppet kommer att ge både mer vatten på grund av ökad nederbörd, och mindre vatten på grund av ökad avdunstning. Hur vattentillgången påverkas av detta beror som nämnts på tid och plats. Det som går att säga är att det kommer leda till en ökning av vattentillgången i medeltal över året i hela Norrland där avdunstningen ökar mindre än nederbörden. I Götaland och södra Svealand syns inte denna ökning eftersom avdunstningen är större i de delarna av landet. I de östra delarna av Götaland och Svealand märks en minskning av medelvattentillgången då ökningen i avdunstning är större än ökningen av nederbörd. I västra Götaland och sydöstra Svealand väntas ingen tydlig förändring sett över ett år.

För de kraftigt reglerade vattendragen är det svårt att veta hur variationen under året förändras eftersom vi inte vet hur vattendragen kommer att regleras i framtiden.

Läs mer om framtidsscenarier och hur modellerad framtida vattenföring tagits fram i SMHIs klimatscenariotjänst.