Vintern inleddes med kallt väder i oktober och ytvattnet kyldes av i omgångar i samtliga havsbassänger. Redan i slutet av oktober noterades den första isen i de inre skyddade vikarna i norra Bottenviken, vilket är ett par veckor tidigare än normalt.
Kylan fortsatte i början av november i samband med att ett högtryck förstärktes över norra Skandinavien. Isen växte till i skärgårdarna i norra Bottenviken, och nyis bildades i de inre skärgårdarna ned till norra Bottenhavet.
Blåsigare perioder bröt upp en del av den tunna isen i mitten av månaden men mot slutet av november blev det åtar kallare och isen växte till i de norra skärgårdarna och blev 5 till 20 centimeter tjock. Därutanför bildades nyis och tunn jämn is i de yttre skärgårdarna.
Värmen tar över
I december gick vi in i en övervägande mild månad, något som skulle visa sig bli ett tema under större delen av vintern. Vi fastnade i ett vädermönster med nordostgående lågtryck över Skandinavien, som drog upp mild luft över landet, endast kortvarigt avbrutet av högtrycksryggar som gav lite kyla.
Isläggningen gick därmed långsamt och den tunna isen som tidvis bildades närmast kusterna i Bottenviken och Norra Kvarken, bröts snabbt upp och samlades i nordost. Fastisen i de norra inre skärgårdarna blev dock långsamt tjockare.
Vid årsskiftet fanns det 10 till 35 centimeter tjock fastis i de norra skärgårdarna i Bottenviken och därutanför stråk med 5 till 20 centimeter spridd till mycket tät drivis. Längre söderut i skärgårdarna fanns tunnare is ned till mellersta Bottenhavet.
Samma spår
Januari, och senare även februari, fortsatte på samma vis med milt väder och dominerande sydvästliga vindar med bara kortvarig kyla mellan lågtrycken. Isen till sjöss höll sig väl samlad i nordligaste Bottenviken, främst mot finska kusten, och en stampisvall bildades vid iskanten.
I månadsskiftet januari-februari blev det något kallare, då lågtrycken tog en sydligare bana österut över södra Skandinavien. Nyis lade sig närmast kusterna i Bottenviken och ner till Norra Kvarken. Men återigen var det bara en kortvarig historia, milda sydvästvindar tog åter över och samlade isen åt nordost i Bottenviken.
Nytt bottenrekord
I slutet av februari växte en högtrycksrygg till i norr och istillväxten tog fart under ett antal dagar. En stor del av Bottenviken blev täckt av tunn jämn is eller nyis och Norra Kvarken blev överbryggad av is för första och enda gången denna vinter.
I början av mars blev det blåsigare väder igen och den tunna isen spred ut sig ytterligare, men utan att täcka hela Bottenviken. Därmed skapades denna vinters största isutbredning den 5 mars med 37 000 km2 (kvadratkilometer), vilket motsvarar en yta ungefär som Jämtland. Detta är ett nytt minimirekord i maximal isutbredning, så långt tillbaka som data har analyserats, sedan 1900. Det förra minimirekordet är från vintern 2015, då 45 000 km2 av havsytan var täckt med is.
Tillbaka på spåret
Resten av månaden fortsatte det övervägande milda och blåsiga vädret med lågtrycksvandring år nordost och kortvariga högtrycksryggar med kallare nordvästliga vindar. Vid dessa tillfällen drev, den upp till 60 centimeter tjocka, drivisen i norra Bottenviken åt sydost och ersattes innanför av nyis. På så sätt avancerade iskanten något ut till sjöss.
I slutet av mars var isen till sjöss åter väl samlad i nordöstra Bottenviken, med en stampisvall från syd Malören mot Brahestad. I nordvästra Bottenviken fanns stråk med drivis och nyis kvar. Fastisen i de norra skärgårdarna hade växt till ytterligare och var nu 30 till 75 centimeter tjock, medan fastisen i Norra Kvarken och norra Bottenhavet redan hade börjat bli rutten.
Så kom våren
I mitten av april blev det en längre period dominerande nordvästliga vindar och efterhand växte ett högtryck in västerifrån. Därmed drev isen till sjöss i norra Bottenviken åt sydost och splittrades upp. Solinstrålningen, ökande vattentemperaturer och varmare luft västerifrån ökade avsmältningen.
Från slutet av april drog kallare luft ner över Skandinavien och avsmältningen fortsatte i långsammare takt. Isen till sjöss låg och drev runt utanför den finska kusten medan den sakta luckrades upp. Skärgårdsisarana längst i norr ruttnade så sakteliga.
Medan det fortsatt låg tjock is och grova flak i farlederna till de finska hamnarna var det öppet in till de svenska. Den sista svenska isbrytaren gick till kaj strax innan de sista fartygsrestriktionerna till svenska hamnar upphörde att gälla i början på maj.
Bakslag
I mitten av maj började lågtrycken ta en sydligare bana åt nordost och det blev rejält kallt, vilket gav snöfall långt ner i Mellansverige. Isavsmältningen bromsade in och gick långsamt. Den 27 maj gjordes så den sista iskartan för säsongen. Ett tidsmässigt ganska normalt avslut på en väldigt mild isvinter.