Avkylningen av ytvattnet gick långsamt under hösten, men i mitten av oktober blev det mer högtrycksbetonat väder och rejält kallare. Redan den 25 oktober kunde så den första isen kartläggas i inre skyddade vikar i norra Bottenviken.
Därefter blev det åter milt väder och ytvattnet kyldes bara långsamt under november.
Kylan kom
I slutet av november och början av december blev det kallare och isläggningen tog fart under cirka 15 dygn. Den 10 december var det stabil fastis i de norra skärgårdarna och därutanför tunn jämn is eller nyis i en krans runt Bottenviken och längs kusterna ner till södra Bottenhavet. Även i delar av Finska viken, Rigabukten samt i Mälaren och Vänern hade tunn is börjat lägga sig.
En mildare period avlöste i mitten av december, men ny kyla kring julhelgen byggde på istäcket. Den 28 december överbryggades Norra Kvarken av tunn is för första gången denna vinter och en stor del av Bottenviken och Finska viken var då täckt med nyis. Det lade sig även tunn is i inre skärgårdar i Östersjön ner till Blekinge och tunn is noterades lokalt på västkusten. De sista dagarna i december blev det åter milt och blåsigt.
Bottenviken nästan helt istäckt
I början av januari kom nästa kallperiod i landet med omväxlande nordliga vindar och högtryck. Isläggningen tog fart och den 10 var det i stort sett helt islagt i Bottenviken och Norra Kvarken under några timmar, innan mildare sydvästvindar bröt igenom igen. Vid detta tillfället var det även tunn is utmed kusterna i Bottenhavet, i inre Finska viken och i skärgårdarna i norra Östersjön.
I mitten av januari dominerade milda sydvästvindar och isen i Bottenviken och Norra Kvarken bröts upp och samlades österut. Utmed den finska Bottenvikskusten fanns då mycket tät drivis och med en stampisvall längs iskanten. I övrigt var det mest öppet vatten till sjöss. Isarna längre söderut längs kusterna revs upp på många håll.
Maximal isutbredning
I slutet av januari och början av februari, fick vi en kall period igen, med sydliga lågtrycksbanor. Kalla nordostliga vindar över Bottenviken bildade mycket is, som drev åt sydväst. Ett område med 10-50 cm mycket tät drivis bildades i centrala Bottenviken och isläggningen tog fart även längre söderut.
Den 4 februari inträffade så denna vinters maximala isutbredning med 93 000 km2. Vid detta tillfället var hela Bottenviken, Norra Kvarken, norra och östra Bottenhavet, delar av Finska viken och Rigabukten, kusterna ned till norra Östersjön, samt Mälaren och delar av Vänern täckta med is.
Mildare
Redan samma dag, tog syd- till sydvästliga vindar över och de dominerade sedan under större delen av februari. Isen i Norra Kvarken och Bottenviken revs upp och trycktes norrut. Isarna längre söderut revs också upp på många håll.
Kring den 20 februari blev det kortvarigt en kallare period i norr och isen växte till i Bottenviken och Norra Kvarken. Även längs kusten i Bottenhavet bildades då åter nyis. Därefter trycktes isen norrut och i slutet av februari fanns det ganska utbredda områden med 20-50 cm mycket tät, hopskjuten och vallad is i Bottenviken.
Högtryck i mars
I mars var det högtryck som dominerade vädret och rätt mild luft strömmade in med sydvästliga vindar. Nattetid var det dock ofta kallt. Isen höll sig mestadels samlad i den norra och östra delen av Bottenviken. Isen vallades och blev allt tjockare, så att i slutet av månaden fanns 30-70 cm mycket tät, vallad drivis i den nordöstra halvan av Bottenviken. Längre söderut i landet var isläget i stort sett oförändrat, men skärgårdsisarna i söder ruttnade och smälte.
De sista dagarna i mars strömmade kall luft ner över landet igen och isen i Bottenviken drev söderut. I öppna områden bildades nyis ned till Norra Kvarken.
Kyligt i april
I början av april fortsatte det kalla vädret och flera lågtryck svängde in över landet västerifrån och gav tidvis snöfall. Nordliga vindar drev ner isen i Bottenviken söderut, ner förbi Holmöarna och områden med öppet vatten bildades utmed den finska kusten. Längre söderut fortsatte skärgårdsisarna att smälta långsamt.
Vid påsktid i mitten av april blev det en period med betydlig varmare väder och isavsmältningen tog fart i söder. Isen i Bottenviken drev sakta österut och smälte långsamt.
I slutet av april strömmade kallare luft från nordväst ner över norra Sverige igen. Isen i Bottenviken drev åt sydost och bröts upp i stora flak och smälte långsamt. I slutet av månaden fanns det sammanhängande grövre is främst i den centrala östra delen av Bottenviken, medan övriga delar till sjöss hade mestadels öppet vatten.
Långsam avsmältning av den sista isen
Avsmältningen fortsatte i maj, men gick ganska långsamt i norr. Dominerande sydvästliga vindar höll isen samlad mot den finska sidan i Bottenviken, där den långsamt bröts ner och smälte. Skärgårdsisarna ruttnade snabbare och i samband med nordliga vindar den 17 maj, blev det i stort sett isfritt i de norra skärgårdarna i Bottenviken.
Isen till sjöss låg därefter kvar utanför Brahestad ock Kalajoki i östra Bottenviken, där den fortsatte att brytas ner och smälta långsamt. Så sent som vid Kristi Himmelsfärdsdagen den 26 maj fanns fortfarande en del is kvar. De sista isresterna försvann nästkommande vecka och issäsongen avslutades med en sista iskarta den 3 juni.
Isvintern 2021-2022 är att beteckna som lindrig med en maximal isutbredning den 4 februari på 93 000 km2. Summerat över hela issäsongen, låg isutbredningen oftast under den normala, men vid tiden för maximal isutbredning var den kortvarigt över medelisutbredningen för detta datum. Varaktigheten blev längre än den normala, med den första isen noterad redan kring den 25 oktober och den sista isen den 2 juni.
