Den 4 januari 2017 steg vattenståndet till rekordhöga nivåer på flera platser längs ost- och sydkusten. Nivåer på omkring 110 cm över medelvattenstånd registrerades längs ostkusten, 110 – 140 cm längs sydkusten och omkring 150 cm över medelvattenstånd uppmättes söder om bron i Öresund. Vattenståndet var högt, över 100 cm över medelvattenstånd, mellan ca 3 och 13 timmar och en medelvind på 25 meter per sekund registrerades vid Landsort.
Allvarliga konsekvenser
De höga vattenstånden gav stora problem med översvämningar, bland annat längs kusterna i Kalmarsund där vägar och strandnära bebyggelse översvämmades. Falsterbonäset som är låglänt terräng med mycket bebyggelse drabbades hårt av översvämningen där vattenmassorna även orsakade strömavbrott. På flera platser längs sydkusten översvämmades hamnområden och det blev problem med dagvatten.
Även den kraftiga vinden orsakade problem med nedfallna träd och från Gotland och Kalmar län rapporterades om omfattande strömavbrott.
Återkomsttid
Vattenstånd på de nivåer som denna händelse gav upphov till inträffar mycket sällan och det är därför svårt att ange exakta återkomsttider. Beräkningen av återkomsttid baseras nämligen på mätdata och därför blir osäkerheten i måtten större när det rör sig om händelser på nivåer som inte har uppmätts tidigare eller som är mycket ovanliga. För Oskarshamn och Simrishamn uppskattas det till exempel att ett vattenstånd av denna magnitud överskrids i genomsnitt en gång under en tidsperiod på 300 till 500 år. Det betyder inte att en liknande händelse inte kan inträffa igen under vår livstid men den årliga risken är mycket liten. Vid Kungsholmsfort, där vattenståndet inte nådde rekordnivåer, är återkomsttiden däremot avsevärt lägre. Där blir vattenståndet 112 cm eller högre i genomsnitt en gång under en tidsperiod på mellan 30 och 50 år.
| Nivån anges i cm relativt medelvattenstånd och ungefärlig återkomsttid anges med år. | ||
|---|---|---|
| Mätstation | Nivå | Återkomsttid |
| Ölands norra udde | 111 | 40 – 60 |
| Simpevarp | 111 | - |
| Oskarshamn | 115 | 300 – 500 |
| Kungsholmsfort | 112 | 30 – 50 |
| Karlshamn | 113 | - |
| Simrishamn | 123 | 300 – 500 |
| Ystad | 136 | 40 – 60 |
| Skanör | 153 | 60 – 100 |
| Klagshamn | 146 | 200 – 250 |
Beräknad återkomsttid anges för stationer med längre mätdataserier och baseras på sannolikhetsfördelningen Generalized Extreme Value (GEV).
Händelseförloppet
Ett lågtryck rörde sig från norska havet via södra Svealand och ner åt sydost över Östersjön. Östra delen av Svealand berördes av ymnigt snöfall i kombination med frisk sydostlig vind. Lågtrycket fördjupades relativt snabbt över Östersjön vilket gav tilltagande nordostlig vind på lågtryckets baksida. Runt kusterna på såväl Öland som Gotland uppmättes stormbyar.
Högsta medelvindhastigheter 3 - 4 januari 2017 |
|
|---|---|
| Mätstation | Högsta medelvindhastighet m/s |
| Söderarm | 21,8 |
| Landsort | 25 |
| Fårösund | 21,9 |
| Ölands norra udde | 24,1 |
| Ölands södra udde | 19,1 |
| Utklippan | 18,9 |
| Hanö | 22,2 |
Den nordostliga pålandsvinden pressade först vattnet in mot ostkusten, där vattenståndet blev som högst under morgonen den 4 januari. Vartefter som lågtrycket rörde sig vidare tilltog vinden över ett större område. Östersjöbassängens vatten förflyttades successivt nedåt mot dess sydvästra delar och vattenståndet steg kraftigt längs sydkusten med högst nivåer under eftermiddagen den 4 januari.
Två faktorer bidrog till att vattenståndet blev så pass högt vid detta tillfälle. Dels hade vind omkring nordväst över Västerhavet successivt pressat in vatten i Östersjön så att nivån längs ostkusten var högre än normalt redan innan detta lågtryck drog in. Dels var havsnivån i Södra Östersjön i svängning redan innan högvattenhändelsen. Sådan svängning, så kallade seicher eller stående vågor, kan uppkomma när vinden lägger sig efter att ha blåst i samma riktning under en längre tid.
SMHIs varningar
Notera att vid denna tidpunkt använde sig SMHI av andra varningsbeteckningar, varningskriterier och annat referenssystem än vad som görs idag.
Prognoserna indikerade tidigt att ett lågtryck skulle passera åt sydost över Svealand med potentiellt besvärligt väder. Dagarna före händelsen var det dock relativt osäkert hur pass kraftig vinden skulle bli och vilka områden som skulle drabbas värst, men när händelsen närmade sig fanns bland annat en tydlig indikation på stormbyar in över både Gotland och Öland. Initialt hade klass 1 varningar för snö och blåst utfärdats för delar av landet. Dessa skärptes till klass 2 varningar när händelsen närmade sig och även klass 2 varningar för stormbyar över Gotland, Öland och Kalmar län utfärdades.
Längs kusterna utfärdades klass 1 varningar för högt vattenstånd för hela sträckan mellan Gävle och Höganäs på morgonen den 3 januari. Tidigt på morgonen den 4 januari skärptes dessa till klass 2 varningar för mycket höga vattenstånd längs sydkusten och i Öresund. Lokalt i den norra delen av Kalmarsund blev vattenståndet emellertid ytterligare en bit högre än de oceanografiska prognosmodellerna indikerat.