Tjänsten är en vidareutveckling av SMHIs simuleringsverktyg YtSim och finns fritt tillgängligt på SMHIs hemsida.
Verktyget kan användas redan vid planeringsstadiet av en ny våtmark. Det är tänkt som ett hjälpmedel för exempelvis våtmarkshandläggare vid olika myndigheter, säger Niclas Hjerdt, som har lett utvecklingen av verktyget på SMHI.
Storlek och placering är avgörande
Verktyget beräknar effekten av anlagda våtmarker med vattenspegel, alltså en synlig vattenyta, exempelvis dammar.
Dessa våtmarker påverkar flöden nedströms genom att mellanlagra vatten som annars skulle ha strömmat förbi. Våtmarkerna har därför generellt en utjämnande effekt på flödet, genom att sänka flödestoppar och öka låga flöden, men effektens storlek beror av flera faktorer.
Det som framgår när verktyget används är att det i stor utsträckning är våtmarkens storlek, placering och magasinerande förmåga som avgör vilken grad av fördröjning och flödesdämpning som våtmarken bidrar med, säger Göran Lindström, forskare på SMHI.
Simulerar våtmarkers effekt
Användaren av verktyget kan rita en våtmark på en plats och sedan simulera dess effekt på vattenflöden nedströms. Effekten av våtmarken beräknas genom att jämföra scenarier med respektive utan våtmark.
Även den sammanlagda effekten av flera våtmarker på olika platser kan utvärderas. Beräkningarna kan sparas, delas och analyseras i andra program.
Ett konkret exempel på hur verktyget kan användas är för att undersöka var längs en bäck som en anlagd våtmark skulle få störst utjämnande effekt på vattenflödena, säger Niclas Hjerdt.
Jämför med andra åtgärder
I verktyget går det också att jämföra effekten av anlagda våtmarker med andra åtgärder som sjöreglering och vattenuttag.
Det finns många uppfattningar om hur mycket flödesdämpning våtmarker kan bidra med, och nu har vi utvecklat ett verktyg där det går att göra detta men även jämföra med effekten som kan uppnås med andra åtgärder. I framtiden kan förhoppningsvis fler åtgärder simuleras i verktyget, säger Göran Lindström.
YtSim är en del av forskningsprojektet EviWet vilket finansierats av Naturvårdsverket och har varit ett samarbete mellan SMHI, SLU, Uppsala universitet och Universitetet i Zürich.